Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler hamnar i jobbkarantän

Oskäliga konkurrensklausuler i anställningskontrakt blir allt vanligare. Under 2011 ökade antalet ärenden till Unionen med 20 procent, i år ser ökningen ut att bli ännu större.
- Det innebär att anställda hamnar i jobbkarantän. Vi vill att människor ska vara fria att söka de jobb de vill, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad

En konkurrensklausul innebär att den anställde skriver under ett kontrakt där man förbinder sig att inte börja arbeta hos något annat företag i branschen ett år efter anställningens slut. Konkurrensklausuler är vanliga på företag inom exempelvis it, revision, reklam, media, telemarketing, bemanning och konsultverksamhet. Säljare är en särskilt utsatt grupp, enligt Unionen, och tvingas ofta skriva under klausulerna för att få jobb.

- Det är relevant med konkurrensklausuler för väldigt specifika befattningar som har tillgång till tillverkningshemligheter och andra unika kunskaper men trenden är att allt fler måste skriva under den här typen av avtal. Men vår upplevelse är att det sker slentrianmässigt och i många situationer där det inte är befogat, säger Martin Wästfelt.

Under 2011 fick Unionen in 490 ärenden om konkurrensklausuler, vilket var en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Hittills i år har förbundet fått in 511 ärenden. Trenden att det blir allt vanligare håller alltså i sig.

- Jag tror att det ökar för att fler medlemmar än tidigare är beredda att stå upp. Sen finns det en samhällsförändringsaspekt där medarbetarnas kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för arbetsgivarna. Man kan värna dessa kunskaper antingen med morot eller piska, vårt intryck är att man använder piskan mer än tidigare, säger Martin Wästfelt.

Den som får ett intressantare arbete med högre lön hos en konkurrent riskerar att bli stämd av sin tidigare arbetsgivare. I de fall där företag har stämt en tidigare anställda har utfallet hittills blivit att konkurrensklausulerna var oskäliga. Men trots det kan kontrakten ställa till stora problem för individen. En karantän på ett år utan arbete kan leda till förlorade kontakter och inaktuella kunskaper. Det leder dessutom till en sämre rölighet på arbetsmarknaden.

- Att ha friheten att börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till annan ort eller ge möjligheter till högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Färre konkurrensklausuler ger högre rörlighet på arbetsmarknaden och våra medlemmar. Våra medlemmar ska inte vara inlåsta i anställningar där de inte trivs, säger Martin Wästfelt.

- Trots att arbetsgivarna vet att klausulerna inte är giltiga gör man det ändå, som ett preventivt syfte för att skrämma folk, både den som man riktar krav emot men även kollegorna. Många tycker inte att det är värt att ta risken att bli stämd på två miljoner i skadestånd. Mörkertalet är stort, jag tror att det flesta stillatigande accepterar kontrakten.

Vad gör Unionen för de medlemmarna som hamnat i den här situationen?
- När medlemmar som inför en anställning har fått ett sådant kontrakt på bordet och vill ha rådgivning då kan vi ta en förhandling. Det vanligaste är att medlemmen redan har en sådan klausul eftersom de hade något val när de anställdes och nu när de vill byta jobb blir det problem. Unionens uppgift då att försöka hjälpa till och göra villkoren mer rimliga genom att få till en kortare bundenhet, mindre omfång och med en rimlig ekonomisk reglering under tiden man är bunden. Och sen företräder vi även medlemmar som blivit stämda för brott mot konkurrensklausulen, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet som reglerar konkurrensklausuler är från 1969 och Unionen skulle gärna se en modernisering, kanske i kombination med en ändrad avtalslagstiftning, för att täcka in alla sektorer och för att hitta en rimlighet i kontrakten.

Fakta

Antal ärenden om konkurrensklausuler

2010: 404

2011: 490

2012: 511 (15 Oktober)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.