Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler hamnar i jobbkarantän

Oskäliga konkurrensklausuler i anställningskontrakt blir allt vanligare. Under 2011 ökade antalet ärenden till Unionen med 20 procent, i år ser ökningen ut att bli ännu större.
- Det innebär att anställda hamnar i jobbkarantän. Vi vill att människor ska vara fria att söka de jobb de vill, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad

En konkurrensklausul innebär att den anställde skriver under ett kontrakt där man förbinder sig att inte börja arbeta hos något annat företag i branschen ett år efter anställningens slut. Konkurrensklausuler är vanliga på företag inom exempelvis it, revision, reklam, media, telemarketing, bemanning och konsultverksamhet. Säljare är en särskilt utsatt grupp, enligt Unionen, och tvingas ofta skriva under klausulerna för att få jobb.

- Det är relevant med konkurrensklausuler för väldigt specifika befattningar som har tillgång till tillverkningshemligheter och andra unika kunskaper men trenden är att allt fler måste skriva under den här typen av avtal. Men vår upplevelse är att det sker slentrianmässigt och i många situationer där det inte är befogat, säger Martin Wästfelt.

Under 2011 fick Unionen in 490 ärenden om konkurrensklausuler, vilket var en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Hittills i år har förbundet fått in 511 ärenden. Trenden att det blir allt vanligare håller alltså i sig.

- Jag tror att det ökar för att fler medlemmar än tidigare är beredda att stå upp. Sen finns det en samhällsförändringsaspekt där medarbetarnas kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för arbetsgivarna. Man kan värna dessa kunskaper antingen med morot eller piska, vårt intryck är att man använder piskan mer än tidigare, säger Martin Wästfelt.

Den som får ett intressantare arbete med högre lön hos en konkurrent riskerar att bli stämd av sin tidigare arbetsgivare. I de fall där företag har stämt en tidigare anställda har utfallet hittills blivit att konkurrensklausulerna var oskäliga. Men trots det kan kontrakten ställa till stora problem för individen. En karantän på ett år utan arbete kan leda till förlorade kontakter och inaktuella kunskaper. Det leder dessutom till en sämre rölighet på arbetsmarknaden.

- Att ha friheten att börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till annan ort eller ge möjligheter till högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Färre konkurrensklausuler ger högre rörlighet på arbetsmarknaden och våra medlemmar. Våra medlemmar ska inte vara inlåsta i anställningar där de inte trivs, säger Martin Wästfelt.

- Trots att arbetsgivarna vet att klausulerna inte är giltiga gör man det ändå, som ett preventivt syfte för att skrämma folk, både den som man riktar krav emot men även kollegorna. Många tycker inte att det är värt att ta risken att bli stämd på två miljoner i skadestånd. Mörkertalet är stort, jag tror att det flesta stillatigande accepterar kontrakten.

Vad gör Unionen för de medlemmarna som hamnat i den här situationen?
- När medlemmar som inför en anställning har fått ett sådant kontrakt på bordet och vill ha rådgivning då kan vi ta en förhandling. Det vanligaste är att medlemmen redan har en sådan klausul eftersom de hade något val när de anställdes och nu när de vill byta jobb blir det problem. Unionens uppgift då att försöka hjälpa till och göra villkoren mer rimliga genom att få till en kortare bundenhet, mindre omfång och med en rimlig ekonomisk reglering under tiden man är bunden. Och sen företräder vi även medlemmar som blivit stämda för brott mot konkurrensklausulen, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet som reglerar konkurrensklausuler är från 1969 och Unionen skulle gärna se en modernisering, kanske i kombination med en ändrad avtalslagstiftning, för att täcka in alla sektorer och för att hitta en rimlighet i kontrakten.

Fakta

Antal ärenden om konkurrensklausuler

2010: 404

2011: 490

2012: 511 (15 Oktober)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.