Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB avskedade för sent – anställd får skadestånd

En ABB-anställd blev avskedad sedan han hjälpt en kollega som hamnat i kongolesiskt häkte. Avskedandet saknade grund och skedde för sent, ansåg Unionen. Nu har Arbetsdomstolen gett förbundet rätt och ABB döms att betala skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Urs Flueller/AP/TT
Urs Flueller/AP/TT

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företrätt medlemmen, har inte hunnit läsa domen i detalj men är mycket nöjd med dagens besked.
– Det är väldigt bra att AD tillämpade tvåmånadersregeln på det viset som den faktiskt ska tillämpas, det vill säga att man kräver av en arbetsgivare att inte vänta med att agera. Man kan inte sitta med information hur länge som helst, utan tvåmånadersregeln gäller. Jag har precis haft kontakt med medlemmen och han är jätteglad förstås, säger hon.

Händelserna utspelade sig i Kongo sommaren 2013 och fick mycket uppmärksamhet, bland annat i Kollega. Kortfattat så lånade Unionenmedlemmen, som har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år, ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i häkte. Pengarna lånades ut för att betala de kongolesiska vakterna för att konsulten skulle slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet, vilket ansågs innebära stor fara. Kollegan släpptes senare ur häktet och utredningen lades ner. Unionenmedlemmen hade lånat pengarna ur ABB:s kassa och meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.

Kort därpå inträffade en annan dramatisk händelse - mannen och hans hustru greps av säkerhetspolis på flygplatsen i staden Kolwezi. Orsaken till gripandet uppgavs vara att Unionenmedlemmen brutit mot kongolesisk lag då han sagt upp en lokalanställd kvinna. Polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund. Trots det krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som ABB-mannnen betalade ur egen ficka. Även denna incident rapporterades till företaget.

ABB startade en internutredning, om vad som egentligen hänt i Kongo under sommaren, som efter fyra månader kom fram till att mannen skulle skiljas från sin tjänst. Bolaget ansåg att mannen brutit mot företagets uppförandekod då han betalat ut pengar till myndighetspersoner. Företaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag, något mannen förnekar.

Unionen stämde ABB i Arbetsdomstolen. Förbundet bestred anklagelserna om att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod och att mannens agerande skulle vara saklig grund för uppsägning. Dessutom var händelserna i Kongo preskriberade, ett avsked måste ske senast två månader efter att arbetsgivaren fått kännedom om händelserna.

ABB bekräftar att Unionenmedlemmen informerade personal i Sverige men hävdar att man inte fått kännedom om samtliga omständigheter i fallet förrän den 4 oktober 2013. Arbetsdomstolen köper dock inte ABB:s förklaring. Domstolen konstaterar att den utredning som ABB bedrivit till och med oktober inte har varit nödvändig för att bolaget ska kunna ta ställning till Unionenmedlemmens handlande och det har inte varit försvarbart att avvakta utredarnas rapport. AD anser därför att  ABB måste anses ha haft kännedom om den anställdes förehavanden redan sommaren 2013 och konstaterar att avskedandet den 2 december 2013 kom för sent.

ABB döms nu att betala 125 000 kronor i skadestånd till Unionenmedlemmen samt lön för perioden som motsvarar det han skulle ha tjänat om han inte avskedats. Bolaget och Teknikarbetsgivarna ska även betala Unionens rättegångskostnader på 143 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.