Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Trots hög smittspridning, låg vaccinationsgrad och skärpta rekommendationer i Västra Götalandsregionen har Volvo Cars bestämt att tjänstemännen ska återgå till kontoret i dag.
Anita Täpp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Volvo Cars anställda i produktionen har jobbat på plats under hela pandemin. Nu ska även tjänstemännen återgå till kontoret. Thomas Johansson / TT

I fredags fick de drygt 8 000 tjänstemännen på Volvo Cars ett brev från ledningen om att kontoret från och med i dag, den 1 juni, ska vara deras huvudsakliga arbetsplats igen.

Beslutet har förklarats med att man nu anser det vara dags att i större utsträckning träffas fysiskt för att säkerställa de anställda och företagets utveckling.

– Detta med kreativitet och innovation är något som vi faktiskt gör bättre på plats, säger HR-direktören Hanna Fager till Göteborgs-Posten.

Det här innebär dock inte att alla alltid ska jobba 40 timmar i veckan på kontoret framöver. Efter överenskommelse med sin chef ska man också kunna distansarbeta mer än innan pandemin.

Men enligt Hanna Fager uppskattar företaget ändå att en majoritet av tjänstemännen sannolikt kommer arbeta mer än 50 procent på kontoret under juni.

Hög smittspridning i Västra Götaland

Det trots att regionens smittskyddsläkare i förra veckan, på grund av den höga smittspridningen, förlängde de skärpta regionala rekommendationerna. I vilka det exempelvis ingår att man ska fortsätta jobba hemifrån i den mån det går och undvika kollektivtrafiken.

Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars, tror dock inte att en majoritet av tjänstemännen kommer att vara på kontoret nu i juni.

– Under den här månaden ska vi ha en dialog mellan chefer och medarbetare, om hur vi ska jobba när vi kommer tillbaka efter semestern. En del chefer kanske vill ha videosamtal om det medan andra vill träffas på kontoret och då kommer kanske 40 procent att vara här, säger han.

Sannolikt tycker många företag att man behöver komma igång med fysiska möten nu, för kreativitetens och samarbetets skull. Så varför ska just Volvo Cars, i det nuvarande smittläget, dra igång detta redan nu?
– Vi har pratat med ledningen om det. Men det här är ju ett företagsbeslut där man anser att vi, för att vara innovativa och nytänkande och undvika en kris, behöver komma samman på kontoret nu.

Har du fått samtal från oroliga medlemmar efter beskedet?
– Ja, fast väldigt få än. Visst finns det rädsla. Men om man tillhör en riskgrupp, eller har någon hemma som tillhör en sådan, så ska det finnas möjlighet att hantera det framöver.

– Sedan får man inte glömma att det finns olika perspektiv på det här. Ungefär 80 procent av oss har jobbat hemifrån under pandemin. Och många, som bara har det sociala på jobbet, har också mått jättedåligt av allt distansarbete och vill tillbaka till kontoret, säger Jörgen Olsson.

Läs mer: 4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

"De flesta har smittats hemma"

Hur trygg anser då huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström att den arbetsmiljö som tjänstemännen nu återvänder till kommer att vara?

– Jag arbetar ju med arbetstagarnas arbetsmiljö hela tiden och sitter nu med företagetet varje dag och går igenom vilka åtgärder som behövs. Så det är ändå så tryggt det kan vara. Och för varje vecka så vaccineras också fler, säger han.

De åtgärder som vidtagits är exempelvis att antalet tillåtna deltagare i mötesrummen har halverats, att det finns handsprit och munskydd på kontoret, att markeringar visar var man ska gå, att städare torkar av ytor och spritar toaletter hela dagarna och att värdar i matsalarna ser till att man inte sitter för tätt.

– Sedan är det ju så att vi haft produktionen med tusentals anställda igång under hela pandemin. Och där har vi när det gäller smittspridning och sjukdom sett att vi inte har haft några klustersmittor. I stället har de flesta smittats hemma, säger Bosse Skyllerström.

Men ledningens beslut kommer ju ändå betyda att många fler kommer att träffa kollegor och åka kollektivt och då också kunna sprida mer smitta i regionen.
– Jo, så är det ju. Men vi trycker också mycket på detta med det egna ansvaret. Som att man stannar hemma om man är sjuk.

Har företaget stämt av det här beslutet med regionens smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten?
– Jo, jag tror företaget har haft sådana diskussioner.

Volvo är ett tongivande företag för många andra. Finns inte risk för att Volvo Cars agerade också kommer medföra att andra företag nu gör på samma sätt, och då kanske för tidigt?
– Jo, så är det säkert, säger Bosse Skyllerström.

Kollega har försökt få en kommentar om Volvo Cars beslut av smittskyddsläkaren i Västra Götaland, som dock inte vill uttala sig om ett enskilt företag utan hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Kollega har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.