Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Trots hög smittspridning, låg vaccinationsgrad och skärpta rekommendationer i Västra Götalandsregionen har Volvo Cars bestämt att tjänstemännen ska återgå till kontoret i dag.
Anita Täpp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Volvo Cars anställda i produktionen har jobbat på plats under hela pandemin. Nu ska även tjänstemännen återgå till kontoret. Thomas Johansson / TT

I fredags fick de drygt 8 000 tjänstemännen på Volvo Cars ett brev från ledningen om att kontoret från och med i dag, den 1 juni, ska vara deras huvudsakliga arbetsplats igen.

Beslutet har förklarats med att man nu anser det vara dags att i större utsträckning träffas fysiskt för att säkerställa de anställda och företagets utveckling.

– Detta med kreativitet och innovation är något som vi faktiskt gör bättre på plats, säger HR-direktören Hanna Fager till Göteborgs-Posten.

Det här innebär dock inte att alla alltid ska jobba 40 timmar i veckan på kontoret framöver. Efter överenskommelse med sin chef ska man också kunna distansarbeta mer än innan pandemin.

Men enligt Hanna Fager uppskattar företaget ändå att en majoritet av tjänstemännen sannolikt kommer arbeta mer än 50 procent på kontoret under juni.

Hög smittspridning i Västra Götaland

Det trots att regionens smittskyddsläkare i förra veckan, på grund av den höga smittspridningen, förlängde de skärpta regionala rekommendationerna. I vilka det exempelvis ingår att man ska fortsätta jobba hemifrån i den mån det går och undvika kollektivtrafiken.

Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars, tror dock inte att en majoritet av tjänstemännen kommer att vara på kontoret nu i juni.

– Under den här månaden ska vi ha en dialog mellan chefer och medarbetare, om hur vi ska jobba när vi kommer tillbaka efter semestern. En del chefer kanske vill ha videosamtal om det medan andra vill träffas på kontoret och då kommer kanske 40 procent att vara här, säger han.

Sannolikt tycker många företag att man behöver komma igång med fysiska möten nu, för kreativitetens och samarbetets skull. Så varför ska just Volvo Cars, i det nuvarande smittläget, dra igång detta redan nu?
– Vi har pratat med ledningen om det. Men det här är ju ett företagsbeslut där man anser att vi, för att vara innovativa och nytänkande och undvika en kris, behöver komma samman på kontoret nu.

Har du fått samtal från oroliga medlemmar efter beskedet?
– Ja, fast väldigt få än. Visst finns det rädsla. Men om man tillhör en riskgrupp, eller har någon hemma som tillhör en sådan, så ska det finnas möjlighet att hantera det framöver.

– Sedan får man inte glömma att det finns olika perspektiv på det här. Ungefär 80 procent av oss har jobbat hemifrån under pandemin. Och många, som bara har det sociala på jobbet, har också mått jättedåligt av allt distansarbete och vill tillbaka till kontoret, säger Jörgen Olsson.

Läs mer: 4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

"De flesta har smittats hemma"

Hur trygg anser då huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström att den arbetsmiljö som tjänstemännen nu återvänder till kommer att vara?

– Jag arbetar ju med arbetstagarnas arbetsmiljö hela tiden och sitter nu med företagetet varje dag och går igenom vilka åtgärder som behövs. Så det är ändå så tryggt det kan vara. Och för varje vecka så vaccineras också fler, säger han.

De åtgärder som vidtagits är exempelvis att antalet tillåtna deltagare i mötesrummen har halverats, att det finns handsprit och munskydd på kontoret, att markeringar visar var man ska gå, att städare torkar av ytor och spritar toaletter hela dagarna och att värdar i matsalarna ser till att man inte sitter för tätt.

– Sedan är det ju så att vi haft produktionen med tusentals anställda igång under hela pandemin. Och där har vi när det gäller smittspridning och sjukdom sett att vi inte har haft några klustersmittor. I stället har de flesta smittats hemma, säger Bosse Skyllerström.

Men ledningens beslut kommer ju ändå betyda att många fler kommer att träffa kollegor och åka kollektivt och då också kunna sprida mer smitta i regionen.
– Jo, så är det ju. Men vi trycker också mycket på detta med det egna ansvaret. Som att man stannar hemma om man är sjuk.

Har företaget stämt av det här beslutet med regionens smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten?
– Jo, jag tror företaget har haft sådana diskussioner.

Volvo är ett tongivande företag för många andra. Finns inte risk för att Volvo Cars agerade också kommer medföra att andra företag nu gör på samma sätt, och då kanske för tidigt?
– Jo, så är det säkert, säger Bosse Skyllerström.

Kollega har försökt få en kommentar om Volvo Cars beslut av smittskyddsläkaren i Västra Götaland, som dock inte vill uttala sig om ett enskilt företag utan hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Kollega har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket