Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Trots hög smittspridning, låg vaccinationsgrad och skärpta rekommendationer i Västra Götalandsregionen har Volvo Cars bestämt att tjänstemännen ska återgå till kontoret i dag.
Anita Täpp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Volvo Cars anställda i produktionen har jobbat på plats under hela pandemin. Nu ska även tjänstemännen återgå till kontoret. Thomas Johansson / TT

I fredags fick de drygt 8 000 tjänstemännen på Volvo Cars ett brev från ledningen om att kontoret från och med i dag, den 1 juni, ska vara deras huvudsakliga arbetsplats igen.

Beslutet har förklarats med att man nu anser det vara dags att i större utsträckning träffas fysiskt för att säkerställa de anställda och företagets utveckling.

– Detta med kreativitet och innovation är något som vi faktiskt gör bättre på plats, säger HR-direktören Hanna Fager till Göteborgs-Posten.

Det här innebär dock inte att alla alltid ska jobba 40 timmar i veckan på kontoret framöver. Efter överenskommelse med sin chef ska man också kunna distansarbeta mer än innan pandemin.

Men enligt Hanna Fager uppskattar företaget ändå att en majoritet av tjänstemännen sannolikt kommer arbeta mer än 50 procent på kontoret under juni.

Hög smittspridning i Västra Götaland

Det trots att regionens smittskyddsläkare i förra veckan, på grund av den höga smittspridningen, förlängde de skärpta regionala rekommendationerna. I vilka det exempelvis ingår att man ska fortsätta jobba hemifrån i den mån det går och undvika kollektivtrafiken.

Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars, tror dock inte att en majoritet av tjänstemännen kommer att vara på kontoret nu i juni.

– Under den här månaden ska vi ha en dialog mellan chefer och medarbetare, om hur vi ska jobba när vi kommer tillbaka efter semestern. En del chefer kanske vill ha videosamtal om det medan andra vill träffas på kontoret och då kommer kanske 40 procent att vara här, säger han.

Sannolikt tycker många företag att man behöver komma igång med fysiska möten nu, för kreativitetens och samarbetets skull. Så varför ska just Volvo Cars, i det nuvarande smittläget, dra igång detta redan nu?
– Vi har pratat med ledningen om det. Men det här är ju ett företagsbeslut där man anser att vi, för att vara innovativa och nytänkande och undvika en kris, behöver komma samman på kontoret nu.

Har du fått samtal från oroliga medlemmar efter beskedet?
– Ja, fast väldigt få än. Visst finns det rädsla. Men om man tillhör en riskgrupp, eller har någon hemma som tillhör en sådan, så ska det finnas möjlighet att hantera det framöver.

– Sedan får man inte glömma att det finns olika perspektiv på det här. Ungefär 80 procent av oss har jobbat hemifrån under pandemin. Och många, som bara har det sociala på jobbet, har också mått jättedåligt av allt distansarbete och vill tillbaka till kontoret, säger Jörgen Olsson.

Läs mer: 4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

"De flesta har smittats hemma"

Hur trygg anser då huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström att den arbetsmiljö som tjänstemännen nu återvänder till kommer att vara?

– Jag arbetar ju med arbetstagarnas arbetsmiljö hela tiden och sitter nu med företagetet varje dag och går igenom vilka åtgärder som behövs. Så det är ändå så tryggt det kan vara. Och för varje vecka så vaccineras också fler, säger han.

De åtgärder som vidtagits är exempelvis att antalet tillåtna deltagare i mötesrummen har halverats, att det finns handsprit och munskydd på kontoret, att markeringar visar var man ska gå, att städare torkar av ytor och spritar toaletter hela dagarna och att värdar i matsalarna ser till att man inte sitter för tätt.

– Sedan är det ju så att vi haft produktionen med tusentals anställda igång under hela pandemin. Och där har vi när det gäller smittspridning och sjukdom sett att vi inte har haft några klustersmittor. I stället har de flesta smittats hemma, säger Bosse Skyllerström.

Men ledningens beslut kommer ju ändå betyda att många fler kommer att träffa kollegor och åka kollektivt och då också kunna sprida mer smitta i regionen.
– Jo, så är det ju. Men vi trycker också mycket på detta med det egna ansvaret. Som att man stannar hemma om man är sjuk.

Har företaget stämt av det här beslutet med regionens smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten?
– Jo, jag tror företaget har haft sådana diskussioner.

Volvo är ett tongivande företag för många andra. Finns inte risk för att Volvo Cars agerade också kommer medföra att andra företag nu gör på samma sätt, och då kanske för tidigt?
– Jo, så är det säkert, säger Bosse Skyllerström.

Kollega har försökt få en kommentar om Volvo Cars beslut av smittskyddsläkaren i Västra Götaland, som dock inte vill uttala sig om ett enskilt företag utan hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Kollega har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.