Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Viktigt att våga säga nej

Många som arbetar inom ideella organisationer vill väldigt gott och väldigt mycket. Därför är det viktigt att våga säga nej så engagemanget inte dör ut och hälsan tar stryk, det menar Madeleine Fridh på Rädda Barnen.
Petra Rendik Publicerad
Jonathan Hyams/Save the Children (Rädda Barnen)
Flyktingförläggning i Libanon 2013. Jonathan Hyams/Save the Children (Rädda Barnen)

Madeleine Fridh gör skillnad varje dag på jobbet. Hon arbetar på Rädda Barnen i Stockholm med ett projekt som heter Lika villkor, som går ut på att stärka barns rättigheter i socioekonomiskt utsatta områden. Förutom att hon värnar om barnens rättigheter så har hon också koll på kollegornas villkor som Unionens klubbordförande.

Madeleine är 29 år men har lång erfarenhet av att arbeta inom ideella organisationer. Hon har läst läxor med barn i Hammarkullen i Göteborg, varit aktiv i Rädda barnens ungdomsförbund och det första riktiga jobbet var på Sveriges elevråds centralorganisation där hon arbetade med Operation dagsverke.

Att få göra skillnad på strukturell nivå är viktigt men det bästa med jobbet, enligt Madeleine, är trots allt alla möten med människor.

– Arbetet är inte ett kall men jag tänker att det här är ett väldigt meningsfullt jobb och så är det roligt, säger hon.

Men det är just att jobbet är roligt som kan vara kruxet. För när det är roligt och man dessutom brinner för det man gör är det så enkelt att bara gasa utan att bromsa. Ingen mår bra av att aldrig bromsa.

– Vi vill väldigt gott och väldigt mycket. Men vi har ju precis som i många organisationer människor som sjukskriver sig. Det här är ett jobb som aldrig tar slut, vi kommer aldrig att bli klara. Därför måste man testa att säga nej ibland.

Rädda Barnen som arbetsgivare och arbetsplats är bra tycker Madeleine, även om det alltid finns utmaningar, förklarar hon diplomatisk. Lönenivåer är rimliga, även om det här inte är ett jobb du blir rik på. Friskvårdsbidrag, möjlighet att träna på arbetstid, en halv dag ledigt varje sommar för att bada med barnen och en halv dag ledigt varje jul för att hinna köpa klappar och relativt fritt förfogande över sin arbetstid.

– Det är en förmån att ha stort eget ansvar över sin tid. Men det krävs att man har integritet och självförtroende nog att känna sig nöjd med det man gjort eftersom ingen kan göra allt. Samtidigt krävs det bra chefer och ledare som kan sätta rimliga mål, säger Madeleine som själv har blivit bättre på att värdesätta sig egen fritid sen hon fick egna barn.

För de som söker sig till Rädda Barnen är det ofta en självklarhet att vilja främja ett rättighetsperspektiv i samhället och därför är man också mån om sina egna rättigheter.

Bilden av att arbetsgivaren vill hålla nere löner eller att medarbetare jobbar non stopp för den goda sakens skull stämmer i alla fall inte in på Madeleines arbetsplats där i stort sett alla är medlemmar i facket, även om långt ifrån alla är aktiva.

Men visst, ibland får det fackliga arbetet stå tillbaka i kampen för en bättre värld erkänner Madeleine. För den får aldrig stjäla värdefull tid av anställningen som går ut på att göra livet drägligare för utsatta barn.

– Samtidigt försöker vi intala oss att om man som medarbetar trivs och mår bra, då gör vi i slutändan ett bättre arbete som gynnar barnen. Det är inte så svårt att motivera egentligen men för stunden kan det vara svårt att prioritera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket