Allt färre anställda hoppar med ett skutt ur sin säng för att välkomna den nya arbetsdagen med ett brett leende. Var fjärde anställd känner tvärtom obehag inför att gå till jobbet, några dagar i månaden eller oftare, visar företagshälsan Avonovas Jobbhälsoindex.
Vi tillbringar i genomsnitt 90 000 timmar på våra jobb under en livstid enligt Avonova. Den siffran kan få det att knyta sig i magen på vilken anställd som helst, men närmare 1 100 000 anställda i Sverige upplever klump i magen eller psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i månaden. Åtta procent känner av klumpen flera gånger i veckan, visar kartläggningen som besvarats av 9 991 anställda inom olika branscher på svenska arbetsmarknaden.
Yngre känner oftare psykiskt obehag än äldre och bland de yngre ökar andelen som på grund av jobbet gått med tunga steg till sin arbetsplats. Även bland äldre kvinnor, alltså över 40 år, har olusten ökat sedan i fjol, medan andelen äldre män som bär på obehagskänslor visavi sitt jobb har minskat senaste året.
Undersökningen visar också att var tredje anställd tror att deras nuvarande arbete kommer att påverka den egna hälsan negativt under de närmaste två åren.
Allt fler anställda upplever dock att de får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning och företagshälsan ser en tydlig förändring sedan den nya föreskriften om organisatoriskt och social arbetsmiljö trädde i kraft.
Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp
Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT
Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra.
Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.
Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm
– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande.
Vanligaste arbetsolyckorna
1. Ramla inomhus.
2. Ramla utomhus.
3. Ramla i trappa.
4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.
5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding.
Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.
Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet
Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck.
Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet.
Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken
Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer.
På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.
Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön.
Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar
Effekter av vibration/vibrationsskador.
Psykisk sjukdom.
Bullerskador, tinnitus.
Sjukdomar i andningsorganen.
Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.
Källa: Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, 2026.
En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT
Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.
Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan.Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.
Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.
