Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen oroas av höga sjuktal

I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.
Johanna Rovira Publicerad
Sjukfallens utveckling 2008-2015 inom utvalda branscher (antal sjukfall större än 90 dagar per 1000 anställda). Källa: Unionen

Den nya rapporten från Unionen bygger på statistik över tjänstemän i den privata sektorn som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal och som varit sjukskrivna minst 90 dagar i sträck någon gång från 2008 till förra året.

- Nu kan vi för första gången se det vi tidigare bara har anat, att sjuktalen ökat bland våra medlemmar på den privata arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Vilka orsakerna till sjukskrivningarna är framgår inte av statistiken, men psykiska diagnoser är generellt den vanligaste orsaken, i synnerhet till längre sjukskrivningar, enligt statistik från försäkringskassan. Henrik Ehrenberg menar att förklaringen till de ökade sjuktalen för tjänstemännen troligen går att finna i brister i den psykosociala arbetsmiljön.

- Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna tar arbetsbelastning och stress på allvar, så att våra medlemmar inte hamnar i sjukskrivning. Det behövs ett strukturerat arbetsmiljöarbete och de anställda måste få tillräckligt med tid och resurser för sitt arbete.

Dessutom måste arbetsgivarna möjliggöra tid för återhämtning, menar Ehrenberg som också vill peka på vikten av förståelse för att man som anställd inte kan prestera på topp hela sitt arbetsliv. Att man periodvis måste kunna sänka tempot utan risk.

- Jag tycker det är en viktig målsättning att man har en fot kvar på jobbet även om man har problem som sätter ner arbetsformen. Vi vet ju att en av de största riskerna för att man hamnar utanför arbetsmarknaden är att man blir sjukskriven länge, säger Henrik Ehrenberg.

Trygga anställningsformer, gott ledarskap, bra företagshälsovård och tydlighet kring tillgänglighet är andra förslag från förbundet på hur man ska komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron Ett föräldravänligt arbetsliv står också på listan över önskemål – rapporten visar att sjuktalen bland kvinnor har ökat mest (85 procent) och att de når en kulmen för kvinnor mitt livet, alltså mellan 30 och 50 år.

- Vi drar slutsatsen att puckeln bland kvinnorna beror på att man antagligen har hemmavarande barn. Det är viktigt att arbetsgivarna är medvetna om vikten av att underlätta tillvaron för föräldrar till exempel genom att inte förlägga möten tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagarna. Det kan också vara att tillåta flexibilitet var och när man utför sitt arbete så att man som medarbetare får ihop tillvaron, säger Henrik Ehrenberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.