Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svartjobben försvinner inte med pigavdrag tror Krantz

Fyra LO-förbund vill att regeringen inför skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Men Sifs ordförande Mari-Ann Krantz anser att det finns viktigare sektorer att satsa på.<br />
Publicerad
Byggnads, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas förbund och Målareförbundet anser att skatteavdrag för hushållsnära tjänster skulle minska svartarbetet och skapa levande och trygga bostadsområden.
- Jag är definitivt för att man kommer ifrån allt vad svartarbete heter. Men det finns några frågor man måste ställa sig. För det första: hur många jobb skapas egentligen? Och för det andra: har samhällsekonomin utrymme för sådana skattesubventioner?, säger Mari-Ann Krantz.
I dag är det främst de välbeställda som utnyttjar städhjälp och anlitar hantverkare. Krantz menar att de inte utgör den mest prioriterade gruppen i samhället.
- Vi har arbetslösa som måste komma ut på arbetsmarknaden och sjukskrivna som jagas för att de inte anses tillräckligt sjuka för att få sjukersättning och inte tillräckligt friska för att anses som arbetssökande. Förebyggande insatser på det området är mycket mer angeläget.
- Subventionerade hushållstjänster hjälper inte dem med låga löner. Den ensamstående mamman blir inte hjälpt av det.
Det främsta skälet för skatteavdrag för bonära tjänster anser hon vara att man minskar andelen svartarbete och att fler förhoppningsvis skulle omfattas av kollektivavtal.
- Det är väldigt illa att folk går på för låga löner och saknar de försäkringar som ett avtal ger. Men man kommer bara åt en liten del med skattesubventioner. Det är naivt att tro att allt svartarbete i branschen skulle försvinna. Det måste vara oerhört förmånliga villkor i så fall.
Vem städar hemma hos dig?
- Det gör jag och min man gemensamt. Det enda jag har hjälp med i den vägen är fönstertvätt. Och det är vitt. I övrigt ser jag till att gå med skurtrasa och dammsugare själv.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält