Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Trafiklärare löper störst covidrisk

Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.
– Jag trodde inte att det stämde, säger trafikläraren Nassir Fatahi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Studie visar att trafiklärare löper stor risk att drabbas av svår covid-19. Shutterstock

Möten med många nya människor, långa stunder sittandes i bil där man inandas samma luft. Trafiklärare har varit en yrkesgrupp som befunnit sig i riskzonen för att bli sjuka under coronapandemin.

Förra veckan kom också en studie som visade just detta. Enligt studien, från Centrum för arbets- och miljömedicin, är risken att drabbas för svår covid-19 2,7 gånger högre för trafiklärare än vad den är för en genomsnittlig yrkesarbetare. 

Trafiklärare och trafikinstruktörer – de yrkena var sammanlänkade i studien – var därmed den yrkeskategori med störst risk för att drabbas av svår covid-19.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet och verksamhetschef på Camm, Centrum för arbets- och miljömedicin, är en av författarna till studien.

– Vi ser att det finns en ökad risk för allvarlig covid-19, så allvarlig att man läggs in på sjukhus, för yrkesgrupper som jobbar nära andra människor eller som i yrket ofta utsätts för andra människors sjukdom och smitta.

– Trafiklärare har ju sin elev bredvid sig, i framsätet, och det är ett förhållandevis litet utrymme och liten luftvolym som man delar och man sitter där under en relativt lång tidsperiod.

"Ingen i vår personal har blivit sjuk"

Kollega har varit i kontakt med en handfull trafiklärare. De flesta berättar att de reagerade med viss förvåning när de såg nyheten om studien. Inte för att det kom som en överraskning att jobbet kan innebära en risk för smitta, men för att resultatet av studien inte överensstämde med deras egen bild.

– Det är ingen i vår personal som blivit sjuk i covid-19. Jag har inte hört att det är många trafiklärare som har fått covid-19 eller fått svår covid-19. Jag pratar mycket med andra körskolelärare, när jag träffar dem, men jag har inte hört att det är många som fått det, säger Nassir Fatahi, från trafikskolan Moderna i Göteborg.

Hur har du känt kring arbetssituationen under coronaåret?
– Det är klart att det finns en rädsla hos många. Och det är klart att man blir försiktig och respekterar det.

Nassir Fatahi säger att de har gjort så gott de kunnat för att minska smittorisken. Det instämmer även andra trafikskolor i. De nämner att de har lättat på avbokningsregler för elever, förbjudit handledare från att följa med under trafiklektionerna och begränsat medverkandeantal på introduktionskurser.

"Väldigt nära kontakter i yrket"

Benny Gunnarsson, ordförande på Sveriges trafikskolors riksförbund:

– Våra medlemmar (trafikskolor, reds anmn) har gjort ett fantastiskt jobb. De har stängt trafikskolan, stängt receptionen, mött elever utomhus, använt ansiktsvisir och munskydd, spritat bilar – man har försökt göra det bästa av det. Jag tycker att de tagit sitt ansvar.

Samtidigt lägger han till att själv grundbulten i yrkesutövningen – att sitta sida-vid-sida med elever – är svår att komma ifrån.

– Trafiklärare har väldigt nära kontakter i yrket, det är ett faktum.

Patrik Ivarsson är YKB-lärare i Nyköping, i huvudsak för tunga fordon. Hans arbetssituation skiljer sig något från körskolelärare för B-körkort, bland annat för att det är större avstånd mellan elev och lärare i lastbil.

Han säger att han aldrig varit oroad för egen del under coronapandemin, delvis till följd av de åtgärder som arbetsgivaren har satt in.

– I morgon kommer jag att sitta i personbil och göra körtester med tio elever. Det har inte jag gjort på ett år. Men nu har vi fått på plats på skolan att vi ska göra covid-tester, så vi kommer börja på morgonen att testa alla elever – och jag ska testa mig själv också. Det är jättebra att vi kan göra det.

Fått uppgifter från Region Stockholm

Forskarna på Camm har fått uppgifter från Region Stockholm om yrkesroll för personer som vårdats på sjukhus för covid-19. Utifrån det underlaget har de kunnat analysera risken att drabbas av allvarligare covid-19.

Underlaget i studien är stort, men en brasklapp är att urvalet för vissa yrken – exempelvis trafiklärare och instruktörer – är förhållandevis litet.

Maria Albin tycker att en viktig slutsats kan dras av studien: Personer som kommer nära andra människor i yrket löper större risk att bli sjuka.

– Vi ser att det fortfarande finns en koppling mellan hur arbetet ser ut och risken att bli svårt sjuk. Det visar att åtgärderna på arbetsplatsen inte i tillräcklig grad har matchat utmaningarna som pandemin ställer. Det i sin tur talar för att man behöver intensifiera åtgärderna på arbetsplatserna.

Fotokredd personbilder: Camm (Maria Albin), privat (Nassir Fatahi) och STR (Benny Gunnarsson).

Läs mer om coronasmitta på jobbet:
"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"
Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.