Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Trafiklärare löper störst covidrisk

Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.
– Jag trodde inte att det stämde, säger trafikläraren Nassir Fatahi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Studie visar att trafiklärare löper stor risk att drabbas av svår covid-19. Shutterstock

Möten med många nya människor, långa stunder sittandes i bil där man inandas samma luft. Trafiklärare har varit en yrkesgrupp som befunnit sig i riskzonen för att bli sjuka under coronapandemin.

Förra veckan kom också en studie som visade just detta. Enligt studien, från Centrum för arbets- och miljömedicin, är risken att drabbas för svår covid-19 2,7 gånger högre för trafiklärare än vad den är för en genomsnittlig yrkesarbetare. 

Trafiklärare och trafikinstruktörer – de yrkena var sammanlänkade i studien – var därmed den yrkeskategori med störst risk för att drabbas av svår covid-19.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet och verksamhetschef på Camm, Centrum för arbets- och miljömedicin, är en av författarna till studien.

– Vi ser att det finns en ökad risk för allvarlig covid-19, så allvarlig att man läggs in på sjukhus, för yrkesgrupper som jobbar nära andra människor eller som i yrket ofta utsätts för andra människors sjukdom och smitta.

– Trafiklärare har ju sin elev bredvid sig, i framsätet, och det är ett förhållandevis litet utrymme och liten luftvolym som man delar och man sitter där under en relativt lång tidsperiod.

"Ingen i vår personal har blivit sjuk"

Kollega har varit i kontakt med en handfull trafiklärare. De flesta berättar att de reagerade med viss förvåning när de såg nyheten om studien. Inte för att det kom som en överraskning att jobbet kan innebära en risk för smitta, men för att resultatet av studien inte överensstämde med deras egen bild.

– Det är ingen i vår personal som blivit sjuk i covid-19. Jag har inte hört att det är många trafiklärare som har fått covid-19 eller fått svår covid-19. Jag pratar mycket med andra körskolelärare, när jag träffar dem, men jag har inte hört att det är många som fått det, säger Nassir Fatahi, från trafikskolan Moderna i Göteborg.

Hur har du känt kring arbetssituationen under coronaåret?
– Det är klart att det finns en rädsla hos många. Och det är klart att man blir försiktig och respekterar det.

Nassir Fatahi säger att de har gjort så gott de kunnat för att minska smittorisken. Det instämmer även andra trafikskolor i. De nämner att de har lättat på avbokningsregler för elever, förbjudit handledare från att följa med under trafiklektionerna och begränsat medverkandeantal på introduktionskurser.

"Väldigt nära kontakter i yrket"

Benny Gunnarsson, ordförande på Sveriges trafikskolors riksförbund:

– Våra medlemmar (trafikskolor, reds anmn) har gjort ett fantastiskt jobb. De har stängt trafikskolan, stängt receptionen, mött elever utomhus, använt ansiktsvisir och munskydd, spritat bilar – man har försökt göra det bästa av det. Jag tycker att de tagit sitt ansvar.

Samtidigt lägger han till att själv grundbulten i yrkesutövningen – att sitta sida-vid-sida med elever – är svår att komma ifrån.

– Trafiklärare har väldigt nära kontakter i yrket, det är ett faktum.

Patrik Ivarsson är YKB-lärare i Nyköping, i huvudsak för tunga fordon. Hans arbetssituation skiljer sig något från körskolelärare för B-körkort, bland annat för att det är större avstånd mellan elev och lärare i lastbil.

Han säger att han aldrig varit oroad för egen del under coronapandemin, delvis till följd av de åtgärder som arbetsgivaren har satt in.

– I morgon kommer jag att sitta i personbil och göra körtester med tio elever. Det har inte jag gjort på ett år. Men nu har vi fått på plats på skolan att vi ska göra covid-tester, så vi kommer börja på morgonen att testa alla elever – och jag ska testa mig själv också. Det är jättebra att vi kan göra det.

Fått uppgifter från Region Stockholm

Forskarna på Camm har fått uppgifter från Region Stockholm om yrkesroll för personer som vårdats på sjukhus för covid-19. Utifrån det underlaget har de kunnat analysera risken att drabbas av allvarligare covid-19.

Underlaget i studien är stort, men en brasklapp är att urvalet för vissa yrken – exempelvis trafiklärare och instruktörer – är förhållandevis litet.

Maria Albin tycker att en viktig slutsats kan dras av studien: Personer som kommer nära andra människor i yrket löper större risk att bli sjuka.

– Vi ser att det fortfarande finns en koppling mellan hur arbetet ser ut och risken att bli svårt sjuk. Det visar att åtgärderna på arbetsplatsen inte i tillräcklig grad har matchat utmaningarna som pandemin ställer. Det i sin tur talar för att man behöver intensifiera åtgärderna på arbetsplatserna.

Fotokredd personbilder: Camm (Maria Albin), privat (Nassir Fatahi) och STR (Benny Gunnarsson).

Läs mer om coronasmitta på jobbet:
"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"
Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält