Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sov rätt på jobbet!

Det kanske finns ett vilrum på jobbet, men används det? Det borde det. En lur efter lunch kan nämligen göra underverk för både minne och koncentration, visar flera studier. Men bara om du verkligen känner för det, annars har det ingen effekt.
Gabriella Westberg Publicerad
Man sover med huvudet på en laptop.
Sova på jobbet? Inte så dumt som det låter. Foto: Colourbox

En brittisk studie visar att den som kombinerar nattlig sömn med en stunds sömn på dagen har betydligt lättare att minnas komplexa koncept, än de som bara sovit nattetid.

I en amerikansk studie från 2008 jämfördes effekten på koncentration och minne av 200 mg koffein – vilket ungefär motsvarar en kopp kaffe – med en 1-1,5 timmes tupplur. Och tuppluren vann. Överlägset dessutom, koffeinet verkade inte ha någon effekt alls, snarare försämrade i vissa fall resultatet.

I fjol visade en annan grupp forskare att det är kombinationen tupplur och koffein som är det mest optimala.

Att låta medarbetare sova en stund på arbetstid är alltså inte så dumt som det låter. Använd vilrummet!

Men när på dagen? Ja, det beror på vilken effekt man vill uppnå, enligt forskarna. I en jämförande studie mellan drömsömn, djup sömn och tyst (vaken) vila visade det sig att drömsömnen (REM-sömn) gav bäst resultat för kreativt problemlösande.

Den typen av sömn uppnår man lättast på förmiddagen, medan eftermiddagssömn tenderar vara bättre för att falla i djup sömn, vilket ger en bättre generell vila.

Nackdelen med drömsömn är att det ofta krävs en lur på över en timme för att man ska börja drömma; och med den djupa sömnen att det kan ta tid att vakna till efteråt, som vid det kanadensiska IT-bolaget, i rutan till höger. Enligt en brittisk forskare krävs upp till ett par timmar efter att man sovit djupt, innan man är redo att ta sig an komplexa uppgifter.

En liten eftermiddagslur på tio minuter kan ofta räcka för att balansera en natts dålig sömn, visar en australiensisk studie. Deltagarna kände sig piggare och visade tydligt bättre kognitiva funktioner i upp till tre timmar efter tuppluren.

Men tvinga dig inte till en tupplur om du inte känner för det! Det varnar en amerikansk sömnforskare, som sett att den som varken är van att ta en tupplur mitt på dagen eller känner behovet av att göra det, faktiskt inte får någon mätbar effekt av att göra det heller.

Sov lagom

Ett amerikanskt IT-företag inredde nyligen ett tupplursrum på kontoret, med hängmattor och dimmers, som de anställda får använda när de behöver. Rummet lär framför allt användas av småbarnsföräldrar som tar igen förlorad nattsömn och medarbetare med jetlag efter långa tjänsteresor, berättar Alison Elworthy för BBC.

Ett annat, kanadensiskt, IT-företag hade inte samma framgång med sitt vilrum. På företaget jobbar programmerarna i upp till 70 timmar i veckan, enligt företagets vd, så planen var att låta dem ta en tupplur emellanåt för att hålla fokus.

Kanske låg problemet egentligen någon annanstans, men det kanadensiska företagets anställda sov för ofta, för länge och för djupt, och det tog alldeles för lång tid att vakna till efter tuppluren. Efter ett halvår med sömn på arbetstid hade produktiviteten gått ner med trettio procent, berättar vd:n för BBC.

Glöm inte att ta reda på om det är okej att ta en tupplur på din arbetsplats innan du lägger dig till ro. Utan tillåtelse kan det vara skäl för uppsägning! Finns ett vilrum finns antagligen även en policy om hur det ska användas. Säkrast annars är att ta luren på en rast. Med väckarklocka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.