Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sov rätt på jobbet!

Det kanske finns ett vilrum på jobbet, men används det? Det borde det. En lur efter lunch kan nämligen göra underverk för både minne och koncentration, visar flera studier. Men bara om du verkligen känner för det, annars har det ingen effekt.
Gabriella Westberg Publicerad
Man sover med huvudet på en laptop.
Sova på jobbet? Inte så dumt som det låter. Foto: Colourbox

En brittisk studie visar att den som kombinerar nattlig sömn med en stunds sömn på dagen har betydligt lättare att minnas komplexa koncept, än de som bara sovit nattetid.

I en amerikansk studie från 2008 jämfördes effekten på koncentration och minne av 200 mg koffein – vilket ungefär motsvarar en kopp kaffe – med en 1-1,5 timmes tupplur. Och tuppluren vann. Överlägset dessutom, koffeinet verkade inte ha någon effekt alls, snarare försämrade i vissa fall resultatet.

I fjol visade en annan grupp forskare att det är kombinationen tupplur och koffein som är det mest optimala.

Att låta medarbetare sova en stund på arbetstid är alltså inte så dumt som det låter. Använd vilrummet!

Men när på dagen? Ja, det beror på vilken effekt man vill uppnå, enligt forskarna. I en jämförande studie mellan drömsömn, djup sömn och tyst (vaken) vila visade det sig att drömsömnen (REM-sömn) gav bäst resultat för kreativt problemlösande.

Den typen av sömn uppnår man lättast på förmiddagen, medan eftermiddagssömn tenderar vara bättre för att falla i djup sömn, vilket ger en bättre generell vila.

Nackdelen med drömsömn är att det ofta krävs en lur på över en timme för att man ska börja drömma; och med den djupa sömnen att det kan ta tid att vakna till efteråt, som vid det kanadensiska IT-bolaget, i rutan till höger. Enligt en brittisk forskare krävs upp till ett par timmar efter att man sovit djupt, innan man är redo att ta sig an komplexa uppgifter.

En liten eftermiddagslur på tio minuter kan ofta räcka för att balansera en natts dålig sömn, visar en australiensisk studie. Deltagarna kände sig piggare och visade tydligt bättre kognitiva funktioner i upp till tre timmar efter tuppluren.

Men tvinga dig inte till en tupplur om du inte känner för det! Det varnar en amerikansk sömnforskare, som sett att den som varken är van att ta en tupplur mitt på dagen eller känner behovet av att göra det, faktiskt inte får någon mätbar effekt av att göra det heller.

Sov lagom

Ett amerikanskt IT-företag inredde nyligen ett tupplursrum på kontoret, med hängmattor och dimmers, som de anställda får använda när de behöver. Rummet lär framför allt användas av småbarnsföräldrar som tar igen förlorad nattsömn och medarbetare med jetlag efter långa tjänsteresor, berättar Alison Elworthy för BBC.

Ett annat, kanadensiskt, IT-företag hade inte samma framgång med sitt vilrum. På företaget jobbar programmerarna i upp till 70 timmar i veckan, enligt företagets vd, så planen var att låta dem ta en tupplur emellanåt för att hålla fokus.

Kanske låg problemet egentligen någon annanstans, men det kanadensiska företagets anställda sov för ofta, för länge och för djupt, och det tog alldeles för lång tid att vakna till efter tuppluren. Efter ett halvår med sömn på arbetstid hade produktiviteten gått ner med trettio procent, berättar vd:n för BBC.

Glöm inte att ta reda på om det är okej att ta en tupplur på din arbetsplats innan du lägger dig till ro. Utan tillåtelse kan det vara skäl för uppsägning! Finns ett vilrum finns antagligen även en policy om hur det ska användas. Säkrast annars är att ta luren på en rast. Med väckarklocka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.