Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbt bredband stör oss på jobbet

När bredbandet kommer till byn sjunker företagens produktivitet. En anledning kan vara att våra mobiler stör oss så mycket att vi jobbar sämre.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
När vi har tillgång till mobilt bredband jobbar vi sämre. Fredrik Sandberg/TT

Att ha bra bredband är antagligen positivt för ett företag. Men det har en negativ bieffekt: fiberoptiskt bredband minskar företagens omsättning och sysselsättning. Det visar en studie som Lunds universitet och Agri food har gjort tillsammans. Exakt vad det beror på vet inte forskarna, men de har en hypotes: internet och mobiler stjäl uppmärksamhet från oss när vi jobbar.

– Det är okontroversiellt att påstå att smartphones har negativa effekter. Det nya med vår studie är att vi påvisar negativa effekter även på företagens ekonomi. Studier visar att vi blir störda var tolfte minut av vår mobil och det förefaller vara rimligt att tro att detta också påverkar vårt arbete, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, i ett pressmeddelande.

Den negativa effekten av fiberoptiskt bredband beror troligen på att bredbandet gör det möjligt att även bygga mobilt bredband. Det är alltså mobilerna som är största boven i dramat. Forskarna kunde nämligen inte se någon negativ effekt på orter där mobilt bredband har svag täckning.

– Vi ser att den negativa effekten dyker upp först 2011. I och med att det sammanfaller med när 4G-nätet började byggas ut ligger det nära tillhands att tro att effekten har med det mobila bredbandet att göra. När ett område får optisk fiber kan man även anta att 4G-sändarmaster för mobilt bredband dyker upp, säger Martin Nordin.

Effekten av att ha bra surf i mobilen kan vara både direkt och indirekt, tror Martin Nordin. Den direkta handlar om att vi surfar på jobbet, den indirekta om att ständig uppkoppling kan leda till stress, psykisk ohälsa och sömnproblem.

Olika branscher påverkas dock olika. I branscher med låg internetanvändning saknas den negativa effekten och hotell- och restaurangbranschen gynnas till och med. Anledningen är förmodligen att internetbokningar ökar omsättningen.

Störst negativ effekt hittade forskarna i branscher med många högutbildade, där internetanvändningen generellt är högre.

Regeringens mål är att  95 procent av företagen och hushåll ska ha tillgång till supersnabbt bredband år 2020.

Studien omfattar cirka 300 000 företag i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.