Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Snabbt bredband stör oss på jobbet
När bredbandet kommer till byn sjunker företagens produktivitet. En anledning kan vara att våra mobiler stör oss så mycket att vi jobbar sämre.
Att ha bra bredband är antagligen positivt för ett företag. Men det har en negativ bieffekt: fiberoptiskt bredband minskar företagens omsättning och sysselsättning. Det visar en studie som Lunds universitet och Agri food har gjort tillsammans. Exakt vad det beror på vet inte forskarna, men de har en hypotes: internet och mobiler stjäl uppmärksamhet från oss när vi jobbar.
– Det är okontroversiellt att påstå att smartphones har negativa effekter. Det nya med vår studie är att vi påvisar negativa effekter även på företagens ekonomi. Studier visar att vi blir störda var tolfte minut av vår mobil och det förefaller vara rimligt att tro att detta också påverkar vårt arbete, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, i ett pressmeddelande.
Den negativa effekten av fiberoptiskt bredband beror troligen på att bredbandet gör det möjligt att även bygga mobilt bredband. Det är alltså mobilerna som är största boven i dramat. Forskarna kunde nämligen inte se någon negativ effekt på orter där mobilt bredband har svag täckning.
– Vi ser att den negativa effekten dyker upp först 2011. I och med att det sammanfaller med när 4G-nätet började byggas ut ligger det nära tillhands att tro att effekten har med det mobila bredbandet att göra. När ett område får optisk fiber kan man även anta att 4G-sändarmaster för mobilt bredband dyker upp, säger Martin Nordin.
Effekten av att ha bra surf i mobilen kan vara både direkt och indirekt, tror Martin Nordin. Den direkta handlar om att vi surfar på jobbet, den indirekta om att ständig uppkoppling kan leda till stress, psykisk ohälsa och sömnproblem.
Olika branscher påverkas dock olika. I branscher med låg internetanvändning saknas den negativa effekten och hotell- och restaurangbranschen gynnas till och med. Anledningen är förmodligen att internetbokningar ökar omsättningen.
Störst negativ effekt hittade forskarna i branscher med många högutbildade, där internetanvändningen generellt är högre.
Regeringens mål är att 95 procent av företagen och hushåll ska ha tillgång till supersnabbt bredband år 2020.
Studien omfattar cirka 300 000 företag i Sverige.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
