Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skadligt att stå i både högklackat och lågskor

Att stå och gå mycket på jobbet kan vara hälsovådligt både för kvinnor och män visar två nya studier. De som bär högklackat på jobbet kan få ryggvärk och andra fysiska besvär, medan män löper ökad risk för ljumskbråck även i vanliga lågskor.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 augusti 2017, kl 08:00
Colourbox.com
Trots hälsorisker kan arbetsgivare kräva att anställda bär högklackat på jobbet. Colourbox.com

I Storbritannien har det rests krav på att arbetsgivare inte ska kunna tvinga personalen att gå i högklackat på jobbet. Detta efter att en receptionist som vägrat bära högklackat blivit hemskickad från jobbet. Över 150 000 personer skrev under en petition med kravet om ett förbud.

Läs mer: Sitta eller stå? Både och!

Nu kommer forskning som ger stöd för en sådan förändring. I en studie som tidningen Arbetsliv berättar om har forskare vid universitetet i Aberdeen i Skottland visat att det finns ett samband mellan att regelbundet gå i högklackat och besvär i muskler och skelett samt snedställd stortå, hallux vargus.

 Även i Sverige är det tillåtet för arbetsgivaren att kräva att anställda bär högklackat.

– En arbetsgivare kan ha krav på vad man ska ha på sig, inklusive vilka skor man ska ha. Det är utgångspunkten, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

– Men arbetsgivaren måste också ta hänsyn till arbetsmiljölagen och de regler som finns. Det kan ju vara så att det inte fungerar att gå i högklackat för någon. Då måste arbetsgivaren antingen ta fram andra skor som det går att gå i, eller göra ett undantag.

Frågan har dock aldrig kommit upp i form av en tvist, såvitt Malin Wulkan känner till.

En yrkesgrupp som ofta sägs bära högklackat är flygvärdinnor. Det stämmer inte i dag, i alla fall inte på charterbolaget Thomas Cook Airlines. Enligt Johan Wångklev, Unionens ordförande för de kabinanställda på företaget, finns inget krav på högklackat.

– Det har inte funnits så länge som jag har varit här, i tjugo år. Det finns väl de som vill vara stylish och går i sina super high heels, men det är inte så många kvar. Vi har en åldersstruktur som är ganska mogen, så det är nog mycket fotriktiga skor.

Dessutom innebär det säkerhetsrisker med högklackat om det skulle uppstå en nödsituation under flygningen, därför byter personalen skor när de går ombord på planet. Johan Wångklev tror att liknande regler gäller för alla flygbolag i Skandinavien.

Att man kan få fysiska besvär av att gå i högklackat är inte överraskande. Mer förvånande är kanske att det medför en hälsorisk att stå och gå mycket på jobbet även i lågskor. I en dansk studie som tidningen Arbetet berättar om visas nu att män som står eller går minst sex timmar om dagen löper 30 procent större risk än andra att opereras för ljumskbråck. Dessa män opereras också sex eller sju år tidigare än män med mindre aktiva jobb.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken