Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skadligt att stå i både högklackat och lågskor

Att stå och gå mycket på jobbet kan vara hälsovådligt både för kvinnor och män visar två nya studier. De som bär högklackat på jobbet kan få ryggvärk och andra fysiska besvär, medan män löper ökad risk för ljumskbråck även i vanliga lågskor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Trots hälsorisker kan arbetsgivare kräva att anställda bär högklackat på jobbet. Colourbox.com

I Storbritannien har det rests krav på att arbetsgivare inte ska kunna tvinga personalen att gå i högklackat på jobbet. Detta efter att en receptionist som vägrat bära högklackat blivit hemskickad från jobbet. Över 150 000 personer skrev under en petition med kravet om ett förbud.

Läs mer: Sitta eller stå? Både och!

Nu kommer forskning som ger stöd för en sådan förändring. I en studie som tidningen Arbetsliv berättar om har forskare vid universitetet i Aberdeen i Skottland visat att det finns ett samband mellan att regelbundet gå i högklackat och besvär i muskler och skelett samt snedställd stortå, hallux vargus.

 Även i Sverige är det tillåtet för arbetsgivaren att kräva att anställda bär högklackat.

– En arbetsgivare kan ha krav på vad man ska ha på sig, inklusive vilka skor man ska ha. Det är utgångspunkten, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

– Men arbetsgivaren måste också ta hänsyn till arbetsmiljölagen och de regler som finns. Det kan ju vara så att det inte fungerar att gå i högklackat för någon. Då måste arbetsgivaren antingen ta fram andra skor som det går att gå i, eller göra ett undantag.

Frågan har dock aldrig kommit upp i form av en tvist, såvitt Malin Wulkan känner till.

En yrkesgrupp som ofta sägs bära högklackat är flygvärdinnor. Det stämmer inte i dag, i alla fall inte på charterbolaget Thomas Cook Airlines. Enligt Johan Wångklev, Unionens ordförande för de kabinanställda på företaget, finns inget krav på högklackat.

– Det har inte funnits så länge som jag har varit här, i tjugo år. Det finns väl de som vill vara stylish och går i sina super high heels, men det är inte så många kvar. Vi har en åldersstruktur som är ganska mogen, så det är nog mycket fotriktiga skor.

Dessutom innebär det säkerhetsrisker med högklackat om det skulle uppstå en nödsituation under flygningen, därför byter personalen skor när de går ombord på planet. Johan Wångklev tror att liknande regler gäller för alla flygbolag i Skandinavien.

Att man kan få fysiska besvär av att gå i högklackat är inte överraskande. Mer förvånande är kanske att det medför en hälsorisk att stå och gå mycket på jobbet även i lågskor. I en dansk studie som tidningen Arbetet berättar om visas nu att män som står eller går minst sex timmar om dagen löper 30 procent större risk än andra att opereras för ljumskbråck. Dessa män opereras också sex eller sju år tidigare än män med mindre aktiva jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.