Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif kräver obligatorisk företagshälsovård

I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar Sifs ordförande Mari-Ann Krantz ett 10-punktsprogram mot ohälsa. Obligatorisk företagshälsovård, delpension och en partsstyrd hälsofond är några av förslagen.<br />
Publicerad
- Det har ägnats alltför mycket energi i debatten åt att peka ut fusk som den stora orsaken till de höga sjukskrivningstalen. Vi presenterar en rad konkreta förslag för att komma till rätta med dem, säger Mari-Ann Krantz.
Siftidningen har tidigare berättat om rapporten som ligger till grund för förslaget, där Finland framhålls som det goda exemplet. Flera punkter är inspirerade av det finska systemet, bland annat certifierade chefer och arbetsmiljöombud samt företagshälsovården. Så har Finland också bara hälften så hög sjukfrånvaro.
Krav på obligatorisk företagshälsovård har även förts fram av Sif i tidigare års avtalsförhandlingar.
- Vi har dessvärre inte nått någon framgång med det. Men det vi ser nu är att de blir färre. De har minskat med tio procentenheter. En väl fungerande företagshälsovård har en stark och viktig roll.
Sifs förslag till minskad ohälsa innebär:

  • en ny sjukförsäkring finansieras av arbetsgivaravgifter, där en del fonderas och delas ut till förebyggande verksamhet och rehabilitering
  • sjukanmälan direkt till företagshälsovården
  • TRR Trygghetsrådet tar sig an långtidssjukskrivna
  • delpensionen återinförs
  • arbetsgivare med kollektivavtal betalar till en partsstyrd hälsofond som ska finansiera utbildning och förebyggande arbetsmiljöåtgärder
  • certifiering, "grönt kort", för chefer och arbetsmiljöombud med arbetsmiljökompetens
  • belöning till företag som arbetar aktivt med sjukfrånvaro och förebyggande arbetsmiljö
  • bättre statistik om sjukförsäkringen
  • den som återgår till arbete ska kunna få mer än 80 procent av inkomstförlusten. Ju mer man arbetar, desto närmare 100 procent kommer man
  • företagen blir skyldiga att redovisa utbildningsinsatser i arbetsmiljö

Mari-Ann Krantz hoppas att förslaget väcker debatt.
- Vi kan inte bara gnälla. Vi ska ha ett system där alla känner sig trygga. De som behöver hjälp ska få det. Ju tidigare man kommer in desto mer bör man kunna minimera långa sjukskrivningar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.