Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif kräver obligatorisk företagshälsovård

I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar Sifs ordförande Mari-Ann Krantz ett 10-punktsprogram mot ohälsa. Obligatorisk företagshälsovård, delpension och en partsstyrd hälsofond är några av förslagen.<br />
Publicerad
- Det har ägnats alltför mycket energi i debatten åt att peka ut fusk som den stora orsaken till de höga sjukskrivningstalen. Vi presenterar en rad konkreta förslag för att komma till rätta med dem, säger Mari-Ann Krantz.
Siftidningen har tidigare berättat om rapporten som ligger till grund för förslaget, där Finland framhålls som det goda exemplet. Flera punkter är inspirerade av det finska systemet, bland annat certifierade chefer och arbetsmiljöombud samt företagshälsovården. Så har Finland också bara hälften så hög sjukfrånvaro.
Krav på obligatorisk företagshälsovård har även förts fram av Sif i tidigare års avtalsförhandlingar.
- Vi har dessvärre inte nått någon framgång med det. Men det vi ser nu är att de blir färre. De har minskat med tio procentenheter. En väl fungerande företagshälsovård har en stark och viktig roll.
Sifs förslag till minskad ohälsa innebär:

  • en ny sjukförsäkring finansieras av arbetsgivaravgifter, där en del fonderas och delas ut till förebyggande verksamhet och rehabilitering
  • sjukanmälan direkt till företagshälsovården
  • TRR Trygghetsrådet tar sig an långtidssjukskrivna
  • delpensionen återinförs
  • arbetsgivare med kollektivavtal betalar till en partsstyrd hälsofond som ska finansiera utbildning och förebyggande arbetsmiljöåtgärder
  • certifiering, "grönt kort", för chefer och arbetsmiljöombud med arbetsmiljökompetens
  • belöning till företag som arbetar aktivt med sjukfrånvaro och förebyggande arbetsmiljö
  • bättre statistik om sjukförsäkringen
  • den som återgår till arbete ska kunna få mer än 80 procent av inkomstförlusten. Ju mer man arbetar, desto närmare 100 procent kommer man
  • företagen blir skyldiga att redovisa utbildningsinsatser i arbetsmiljö

Mari-Ann Krantz hoppas att förslaget väcker debatt.
- Vi kan inte bara gnälla. Vi ska ha ett system där alla känner sig trygga. De som behöver hjälp ska få det. Ju tidigare man kommer in desto mer bör man kunna minimera långa sjukskrivningar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Arbetsmiljö

7 bra kortkommandon i Word

Kortkommandon kan rädda dig från musarm och axelsmärta. Här är sju kommandon i Word som du (kanske) inte visste fanns.
David Österberg Publicerad 19 september 2025, kl 07:37
Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.