Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif efterlyser åtgärder för att stötta Ericsson

Ericsson varslar 1 660 personer i Sverige.- Det är oerhört oroande att man skär så mycket i utvecklingssidan, det måste få betydande konsekvenser för framtiden, säger Mari-Ann Krantz, Sifs förbundsordförande.
Publicerad
Krantz efterlyser åtgärder för att vända krisen inom telekom.
- Det behöver ske något för att utbyggnaden av 3G ska komma gång, det är nödvändigt inte bara för Ericsson utan också för hela landets ekonomi, säger Mari-Ann Krantz.
I Stockholm varslas 1 140 personer, hårdast drabbat är enheten CRND, i Kista och Älvsjö där 750 personer kan komma att sägas upp.
- En del av utvecklingen skärs bort, en del läggs i malpåse, annat kommer endast att underhållas, säger Sifklubbens ordförande Bosse Persson.
I Göteborg varslas sammanlagt 280 personer, även där gäller det utveckling.
- Än så länge plockar man bort produkter och renodlar. Förhoppningen är ändå att ha kvar en bra produktportfölj. I förhandlingarna kommer vi att syna företagets motiv. Det är viktigt att se till att de som är kvar får en bra arbetssituation så att inte risken för stress och utbrändhet ökar, säger Sifklubbens ordförande Mats Hagman.
I Linköping varslas 190 och i Hässleholm 50.
Nu förhandlar facket om stödpaket liknande dem som togs fram i våras.
- De kommer inte bli exakt lika, företaget vill spara så mycket som möjligt, säger Bosse Persson.
Ericssons varsel får nu Ams att starta en särskild samordningsgrupp för telekomsektorn med representanter för Ericsson, facken, högskolor och myndigheter.
- Det är bra, nu behövs alla goda krafter, säger Mari-Ann Krantz.
Samtidigt får ett initiativ som Sif varit med och drivit fram gehör. Regeringen ger Vinnova, Verket för innovationssystem, i uppdrag att ta fram en plan för ett utvecklingsprogram för IT-telekomsektorn. Tanken är att fånga upp kompetens och utveckla användardrivna applikationer och tjänster.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält