Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif efterlyser åtgärder för att stötta Ericsson

Ericsson varslar 1 660 personer i Sverige.- Det är oerhört oroande att man skär så mycket i utvecklingssidan, det måste få betydande konsekvenser för framtiden, säger Mari-Ann Krantz, Sifs förbundsordförande.
Publicerad
Krantz efterlyser åtgärder för att vända krisen inom telekom.
- Det behöver ske något för att utbyggnaden av 3G ska komma gång, det är nödvändigt inte bara för Ericsson utan också för hela landets ekonomi, säger Mari-Ann Krantz.
I Stockholm varslas 1 140 personer, hårdast drabbat är enheten CRND, i Kista och Älvsjö där 750 personer kan komma att sägas upp.
- En del av utvecklingen skärs bort, en del läggs i malpåse, annat kommer endast att underhållas, säger Sifklubbens ordförande Bosse Persson.
I Göteborg varslas sammanlagt 280 personer, även där gäller det utveckling.
- Än så länge plockar man bort produkter och renodlar. Förhoppningen är ändå att ha kvar en bra produktportfölj. I förhandlingarna kommer vi att syna företagets motiv. Det är viktigt att se till att de som är kvar får en bra arbetssituation så att inte risken för stress och utbrändhet ökar, säger Sifklubbens ordförande Mats Hagman.
I Linköping varslas 190 och i Hässleholm 50.
Nu förhandlar facket om stödpaket liknande dem som togs fram i våras.
- De kommer inte bli exakt lika, företaget vill spara så mycket som möjligt, säger Bosse Persson.
Ericssons varsel får nu Ams att starta en särskild samordningsgrupp för telekomsektorn med representanter för Ericsson, facken, högskolor och myndigheter.
- Det är bra, nu behövs alla goda krafter, säger Mari-Ann Krantz.
Samtidigt får ett initiativ som Sif varit med och drivit fram gehör. Regeringen ger Vinnova, Verket för innovationssystem, i uppdrag att ta fram en plan för ett utvecklingsprogram för IT-telekomsektorn. Tanken är att fånga upp kompetens och utveckla användardrivna applikationer och tjänster.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.