Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Satsning på hälsa ökar lönsamheten

Sundare livsstil och större inflytande på jobbet ger sänkt sjukfrånvaro. På lång sikt ökar produktiviteten. Det visar forskare vid Karolinska Institutet. Ett av exemplen är Skutskärs bruk som tillhör Stora Enso.
Publicerad
Sedan tre år tillbaka har Skutskär och tre andra företag testat AHA-metoden för att minska sjukfrånvaron. Metoden har tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med försäkringsbolaget AFA.
- Mer inflytande i arbetet har varit avgörande för att höja produktiviteten. Ser man en sak som inte fungerar är det viktigt att man påtalar det, säger personalchef Marie Lyxell Stålnacke.
Sjukfrånvaron har minskat från 7 procent år 2000 till 4 procent den sista september i år. Under samma period har man satsat på utveckling av både chefer och medarbetare. Syftet har varit att minska klyftan mellan tjänstemän och arbetare. Vid en omorganisation minskade antalet mellanchefer.
- Vi ville skapa närhet till produktionen. Fokus har satts på att jobba med personalen. Vi har redan sett att det blir skillnad när inflytandet ökar, säger Marie Lyxell Stålnacke.
Stora Enso har arbetat med hälsofrågorna och en utbildning om sömn ledde till nytt skiftschema.
Under de tre åren har andelen besvär med rygg och nacke minskat, liksom besvär relaterade till KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och alkohol.
- Jag tror att många fått upp ögonen för sin egen hälsa. Det märks att det är viktigt hur man mår på jobbet. Man får gympa för en ringa penning och maten i personalmatsalen har blivit lättare, säger Sifklubbsordförande Teija Lehtinen.
Forskarna vid Karolinska Institutet har tittat på relationen mellan hälsa och produktivitet, både kvantitet och kvalitet.
- Kurvorna följer varandra. Det lönar sig att satsa på hälsa, säger professor Irene Jensen.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.