Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blir du din egen lyckas smed på jobbet

Känns jobbet mest som ett nödvändigt ont? Misströsta inte. Med enkla knep kan du göra det mycket roligare – oavsett vad din vantrivsel beror på.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna lutar sig mot skrivbord och drömmer sig bort.
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Men byt då! Så kan man tänka när någon för femtioelfte gången berättar om hur dåligt det är på jobbet. Men att byta arbete kan vara mycket knepigare än man tror. Många är rädda för alla slags förändringar, andra kan sitta fast i honungsfällor, som en ovanligt fet lön, eller på en ort, av familjeskäl.

Är man då dömd till att befinna sig i ett slags ständigt depressivt tillstånd fram till pensionen? Absolut inte, menar organisationskonsulten Tomas Eriksson. Om man ändå försöker gilla läget genom att ta ansvar för sin egen situation och ändra inställning kan man öka sin egen och kollegornas arbetsglädje.

– Det viktigaste är att hitta kittlande utmaningar. Då får man lust att hitta en lösning – och då kommer kreativiteten som ett brev på posten. Och arbetsglädje handlar mycket om att få vara kreativ, att få använda sin skaparkraft och att få gå i mål med det man vill, säger han.

Ett sätt att komma dit är att fundera på vad som motiverar dig. Kanske går du i gång på att lyckas göra något snabbare? Då kan du använda din kreativititet för att hitta ett sätt att bli klar med en uppgift fortare.

Om du i stället blir mest upplyft av att göra andra glada kan målsättningen vara att alla som kommer in på ditt rum ska gå därifrån med ett leende.

Ett annat sätt att bidra till sin egen och andras arbetsglädje är att ge feedback. Om man berömmer en kollega så ökar också chansen att man själv får uppskattning, vilket kan bidra till en positiv spiral där fler ger och får ta emot beröm. Man kan också ha en regelbunden runda där alla boostar varandra.

Tomas Eriksson tycker också vi bör se till att skratta mer på jobbet. Ett sätt är att tillåta sig att busa och leka.

– Flamsa i fikahörnan håller oss friska. Skratt ökar lymfocyter och antikroppar i kroppen, vilket skyddar mot sjukdomar. 

Man kan också ta regelbundna minipauser där man exempelvis njuter av formen på en fin penna, blundar och tar några djupa andetag eller pratar med en kollega och verkligen lyssnar nyfiket.

– Ju fler sådana ”nu-njut” du stoppar in under dagen, desto mer stressbuffert bygger du, och mindre stress betyder mycket för välmåendet och arbetsglädjen.

Även små förändringar i hur man tänker, och vilka ord man använder, kan göra det roligare på jobbet. Ett sätt är att försöka fokusera mer på sådant som faktiskt fungerar, som att man ändå har många trevliga arbetskamrater, liksom att minska på antalet ”måsten”. För när man säger ”jag måste”, så berättar du också för dig själv att du är tvingad att göra något, vilket inte ökar arbetsglädjen. Säg ”jag ska” eller ”jag vill” i stället.

Även om Tomas Eriksson är övertygad om att ju mer ansvar man tar för sitt eget liv, desto mer arbetsglädje får man, är han också medveten om att förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Vad gör man exempelvis om man har en har en hårt kontrollerande chef som varken ger möjlighet till självständig kreativitet eller ger feedback?

– Kan man inte byta jobb är nog den bästa strategin att försöka se det som en kittlande utmaning – hur kan jag behålla min arbetsglädje under det här ledarskapet?

– Fråga dig vilka delar av jobbet som funkar och som du gillar, och hur du ska få det att växa och sprida sig till andra delar av jobbet, liksom vilka gränser du behöver sätta. Utgå ifrån att du vill öka arbetsglädjen. Det vi fokuserar på växer, och många små steg skapar hållbara förändringar. Det du behöver ladda dig med är mod och tålamod.

Även om arbetsglädjen är hög kan man ha en dålig dag. Då kan man vara öppen med det. Öppenhet bygger tillit, vilket bygger äkta arbetsglädje, menar Tomas Eriksson.

Så blir du gladare på jobbet

  • Ta reda på vad som motiverar dig och sök kittlande utma-ningar utifrån det.
  • Var generös med feedback. Att göra någon glad brukar också ge egen glädje.
  • Flamsa, lek och skratta mycket på jobbet! Sök stöd hos dina kollegor när du är låg.
  • Ta regelbundna mikropauser.
  • Uppskatta det som fungerar och undvik ordet ”måste”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.