Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blir du din egen lyckas smed på jobbet

Känns jobbet mest som ett nödvändigt ont? Misströsta inte. Med enkla knep kan du göra det mycket roligare – oavsett vad din vantrivsel beror på.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna lutar sig mot skrivbord och drömmer sig bort.
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Men byt då! Så kan man tänka när någon för femtioelfte gången berättar om hur dåligt det är på jobbet. Men att byta arbete kan vara mycket knepigare än man tror. Många är rädda för alla slags förändringar, andra kan sitta fast i honungsfällor, som en ovanligt fet lön, eller på en ort, av familjeskäl.

Är man då dömd till att befinna sig i ett slags ständigt depressivt tillstånd fram till pensionen? Absolut inte, menar organisationskonsulten Tomas Eriksson. Om man ändå försöker gilla läget genom att ta ansvar för sin egen situation och ändra inställning kan man öka sin egen och kollegornas arbetsglädje.

– Det viktigaste är att hitta kittlande utmaningar. Då får man lust att hitta en lösning – och då kommer kreativiteten som ett brev på posten. Och arbetsglädje handlar mycket om att få vara kreativ, att få använda sin skaparkraft och att få gå i mål med det man vill, säger han.

Ett sätt att komma dit är att fundera på vad som motiverar dig. Kanske går du i gång på att lyckas göra något snabbare? Då kan du använda din kreativititet för att hitta ett sätt att bli klar med en uppgift fortare.

Om du i stället blir mest upplyft av att göra andra glada kan målsättningen vara att alla som kommer in på ditt rum ska gå därifrån med ett leende.

Ett annat sätt att bidra till sin egen och andras arbetsglädje är att ge feedback. Om man berömmer en kollega så ökar också chansen att man själv får uppskattning, vilket kan bidra till en positiv spiral där fler ger och får ta emot beröm. Man kan också ha en regelbunden runda där alla boostar varandra.

Tomas Eriksson tycker också vi bör se till att skratta mer på jobbet. Ett sätt är att tillåta sig att busa och leka.

– Flamsa i fikahörnan håller oss friska. Skratt ökar lymfocyter och antikroppar i kroppen, vilket skyddar mot sjukdomar. 

Man kan också ta regelbundna minipauser där man exempelvis njuter av formen på en fin penna, blundar och tar några djupa andetag eller pratar med en kollega och verkligen lyssnar nyfiket.

– Ju fler sådana ”nu-njut” du stoppar in under dagen, desto mer stressbuffert bygger du, och mindre stress betyder mycket för välmåendet och arbetsglädjen.

Även små förändringar i hur man tänker, och vilka ord man använder, kan göra det roligare på jobbet. Ett sätt är att försöka fokusera mer på sådant som faktiskt fungerar, som att man ändå har många trevliga arbetskamrater, liksom att minska på antalet ”måsten”. För när man säger ”jag måste”, så berättar du också för dig själv att du är tvingad att göra något, vilket inte ökar arbetsglädjen. Säg ”jag ska” eller ”jag vill” i stället.

Även om Tomas Eriksson är övertygad om att ju mer ansvar man tar för sitt eget liv, desto mer arbetsglädje får man, är han också medveten om att förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Vad gör man exempelvis om man har en har en hårt kontrollerande chef som varken ger möjlighet till självständig kreativitet eller ger feedback?

– Kan man inte byta jobb är nog den bästa strategin att försöka se det som en kittlande utmaning – hur kan jag behålla min arbetsglädje under det här ledarskapet?

– Fråga dig vilka delar av jobbet som funkar och som du gillar, och hur du ska få det att växa och sprida sig till andra delar av jobbet, liksom vilka gränser du behöver sätta. Utgå ifrån att du vill öka arbetsglädjen. Det vi fokuserar på växer, och många små steg skapar hållbara förändringar. Det du behöver ladda dig med är mod och tålamod.

Även om arbetsglädjen är hög kan man ha en dålig dag. Då kan man vara öppen med det. Öppenhet bygger tillit, vilket bygger äkta arbetsglädje, menar Tomas Eriksson.

Så blir du gladare på jobbet

  • Ta reda på vad som motiverar dig och sök kittlande utma-ningar utifrån det.
  • Var generös med feedback. Att göra någon glad brukar också ge egen glädje.
  • Flamsa, lek och skratta mycket på jobbet! Sök stöd hos dina kollegor när du är låg.
  • Ta regelbundna mikropauser.
  • Uppskatta det som fungerar och undvik ordet ”måste”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek