Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringens utredare av det moderna arbetslivet

Den snabba utvecklingen av olika anställningsformer och strukturer på arbetsmarknaden ställer krav på såväl parter som politiker att skapa regelverk som hänger med. Nu har regeringen utsett en särskild utredare som får i uppdrag att titta närmare på hur arbetsmiljöansvaret kan regleras i ett modernt arbetsliv.
Gabriella Westberg Publicerad
Det var i måndags som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade regeringens arbetsmiljöstrategi och i samband med det uppdraget att utreda arbetsmiljöreglerna i ett modernt arbetsliv. Sittande vid podiet är också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och statssekreterare Irene Wennemo.

Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, utsågs i går till regeringens särskilda utredare med uppdrag att reda ut hur arbetstagarnas arbetsmiljö ser ut i det moderna arbetslivet och ta fram förslag på regeländringar. Han har också tidigare varit utredare av företagshälsovården och rehabiliteringsansvaret och även ingått som expert i arbetsmiljöutredningen 2006-07.

- Och så är jag ju pensionär. De tyckte väl att jag behövde lite sysselsättning, säger han, med en gnutta självironi.

För närvarande pågår rekrytering av de båda sekreterare som kommer att jobba med utredningen. En referensgrupp ska också utses. Därefter kommer utredarna att kartlägga de utmaningar som det moderna arbetslivet står inför.

- I den fasen kommer vi att ha täta kontakter med arbetsmarknadens parter, som väl har den närmaste kunskapen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Den andra fasen handlar mer om att analysera och se över gällande bestämmelser, om de behöver anpassas.

Arbetsmarknaden utvecklas i ganska hög takt just nu, med olika former av egenanställningar, kortare uppdrag och nya strukturer där tjänster köps och säljs utan andra mellanhänder än en digital plattform. Vilka frågor ser du mest fram emot att sätta tänderna i?  

- Jag vet för lite i dagsläget för att kunna svara på det. Men ett exempel är de långa entreprenadskedjor där arbetsgivaransvaret verkar tunnas ut ju längre ned i kedjan man kommer. Och så talas det mycket om delningsekonomin, men det vet jag inte riktigt vad det är. Jag får ofta mejl från vänner och bekanta som frågar vad det är för något. Det ska jag ta reda på. Så vänta och se!

Utredningens direktiv

Utredaren ska bland annat:

  • kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, det vill säga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag,
  • analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
  • se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter och i denna del utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdragen att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och att analysera gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar ska redovisas senast den 14 december 2016.

Uppdraget att se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.