Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringens utredare av det moderna arbetslivet

Den snabba utvecklingen av olika anställningsformer och strukturer på arbetsmarknaden ställer krav på såväl parter som politiker att skapa regelverk som hänger med. Nu har regeringen utsett en särskild utredare som får i uppdrag att titta närmare på hur arbetsmiljöansvaret kan regleras i ett modernt arbetsliv.
Gabriella Westberg Publicerad
Det var i måndags som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade regeringens arbetsmiljöstrategi och i samband med det uppdraget att utreda arbetsmiljöreglerna i ett modernt arbetsliv. Sittande vid podiet är också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och statssekreterare Irene Wennemo.

Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, utsågs i går till regeringens särskilda utredare med uppdrag att reda ut hur arbetstagarnas arbetsmiljö ser ut i det moderna arbetslivet och ta fram förslag på regeländringar. Han har också tidigare varit utredare av företagshälsovården och rehabiliteringsansvaret och även ingått som expert i arbetsmiljöutredningen 2006-07.

- Och så är jag ju pensionär. De tyckte väl att jag behövde lite sysselsättning, säger han, med en gnutta självironi.

För närvarande pågår rekrytering av de båda sekreterare som kommer att jobba med utredningen. En referensgrupp ska också utses. Därefter kommer utredarna att kartlägga de utmaningar som det moderna arbetslivet står inför.

- I den fasen kommer vi att ha täta kontakter med arbetsmarknadens parter, som väl har den närmaste kunskapen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Den andra fasen handlar mer om att analysera och se över gällande bestämmelser, om de behöver anpassas.

Arbetsmarknaden utvecklas i ganska hög takt just nu, med olika former av egenanställningar, kortare uppdrag och nya strukturer där tjänster köps och säljs utan andra mellanhänder än en digital plattform. Vilka frågor ser du mest fram emot att sätta tänderna i?  

- Jag vet för lite i dagsläget för att kunna svara på det. Men ett exempel är de långa entreprenadskedjor där arbetsgivaransvaret verkar tunnas ut ju längre ned i kedjan man kommer. Och så talas det mycket om delningsekonomin, men det vet jag inte riktigt vad det är. Jag får ofta mejl från vänner och bekanta som frågar vad det är för något. Det ska jag ta reda på. Så vänta och se!

Utredningens direktiv

Utredaren ska bland annat:

  • kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, det vill säga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag,
  • analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
  • se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter och i denna del utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdragen att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och att analysera gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar ska redovisas senast den 14 december 2016.

Uppdraget att se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.