Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringens utredare av det moderna arbetslivet

Den snabba utvecklingen av olika anställningsformer och strukturer på arbetsmarknaden ställer krav på såväl parter som politiker att skapa regelverk som hänger med. Nu har regeringen utsett en särskild utredare som får i uppdrag att titta närmare på hur arbetsmiljöansvaret kan regleras i ett modernt arbetsliv.
Gabriella Westberg Publicerad 4 februari 2016, kl 15:09
Det var i måndags som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade regeringens arbetsmiljöstrategi och i samband med det uppdraget att utreda arbetsmiljöreglerna i ett modernt arbetsliv. Sittande vid podiet är också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och statssekreterare Irene Wennemo.

Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, utsågs i går till regeringens särskilda utredare med uppdrag att reda ut hur arbetstagarnas arbetsmiljö ser ut i det moderna arbetslivet och ta fram förslag på regeländringar. Han har också tidigare varit utredare av företagshälsovården och rehabiliteringsansvaret och även ingått som expert i arbetsmiljöutredningen 2006-07.

- Och så är jag ju pensionär. De tyckte väl att jag behövde lite sysselsättning, säger han, med en gnutta självironi.

För närvarande pågår rekrytering av de båda sekreterare som kommer att jobba med utredningen. En referensgrupp ska också utses. Därefter kommer utredarna att kartlägga de utmaningar som det moderna arbetslivet står inför.

- I den fasen kommer vi att ha täta kontakter med arbetsmarknadens parter, som väl har den närmaste kunskapen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Den andra fasen handlar mer om att analysera och se över gällande bestämmelser, om de behöver anpassas.

Arbetsmarknaden utvecklas i ganska hög takt just nu, med olika former av egenanställningar, kortare uppdrag och nya strukturer där tjänster köps och säljs utan andra mellanhänder än en digital plattform. Vilka frågor ser du mest fram emot att sätta tänderna i?  

- Jag vet för lite i dagsläget för att kunna svara på det. Men ett exempel är de långa entreprenadskedjor där arbetsgivaransvaret verkar tunnas ut ju längre ned i kedjan man kommer. Och så talas det mycket om delningsekonomin, men det vet jag inte riktigt vad det är. Jag får ofta mejl från vänner och bekanta som frågar vad det är för något. Det ska jag ta reda på. Så vänta och se!

Utredningens direktiv

Utredaren ska bland annat:

  • kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, det vill säga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag,
  • analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
  • se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter och i denna del utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdragen att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och att analysera gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar ska redovisas senast den 14 december 2016.

Uppdraget att se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Regeringen

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)