Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringens utredare av det moderna arbetslivet

Den snabba utvecklingen av olika anställningsformer och strukturer på arbetsmarknaden ställer krav på såväl parter som politiker att skapa regelverk som hänger med. Nu har regeringen utsett en särskild utredare som får i uppdrag att titta närmare på hur arbetsmiljöansvaret kan regleras i ett modernt arbetsliv.
Gabriella Westberg Publicerad 4 februari 2016, kl 15:09
Det var i måndags som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade regeringens arbetsmiljöstrategi och i samband med det uppdraget att utreda arbetsmiljöreglerna i ett modernt arbetsliv. Sittande vid podiet är också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och statssekreterare Irene Wennemo.

Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, utsågs i går till regeringens särskilda utredare med uppdrag att reda ut hur arbetstagarnas arbetsmiljö ser ut i det moderna arbetslivet och ta fram förslag på regeländringar. Han har också tidigare varit utredare av företagshälsovården och rehabiliteringsansvaret och även ingått som expert i arbetsmiljöutredningen 2006-07.

- Och så är jag ju pensionär. De tyckte väl att jag behövde lite sysselsättning, säger han, med en gnutta självironi.

För närvarande pågår rekrytering av de båda sekreterare som kommer att jobba med utredningen. En referensgrupp ska också utses. Därefter kommer utredarna att kartlägga de utmaningar som det moderna arbetslivet står inför.

- I den fasen kommer vi att ha täta kontakter med arbetsmarknadens parter, som väl har den närmaste kunskapen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Den andra fasen handlar mer om att analysera och se över gällande bestämmelser, om de behöver anpassas.

Arbetsmarknaden utvecklas i ganska hög takt just nu, med olika former av egenanställningar, kortare uppdrag och nya strukturer där tjänster köps och säljs utan andra mellanhänder än en digital plattform. Vilka frågor ser du mest fram emot att sätta tänderna i?  

- Jag vet för lite i dagsläget för att kunna svara på det. Men ett exempel är de långa entreprenadskedjor där arbetsgivaransvaret verkar tunnas ut ju längre ned i kedjan man kommer. Och så talas det mycket om delningsekonomin, men det vet jag inte riktigt vad det är. Jag får ofta mejl från vänner och bekanta som frågar vad det är för något. Det ska jag ta reda på. Så vänta och se!

Utredningens direktiv

Utredaren ska bland annat:

  • kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, det vill säga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag,
  • analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
  • se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter och i denna del utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdragen att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och att analysera gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar ska redovisas senast den 14 december 2016.

Uppdraget att se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Regeringen

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.