Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringens utredare av det moderna arbetslivet

Den snabba utvecklingen av olika anställningsformer och strukturer på arbetsmarknaden ställer krav på såväl parter som politiker att skapa regelverk som hänger med. Nu har regeringen utsett en särskild utredare som får i uppdrag att titta närmare på hur arbetsmiljöansvaret kan regleras i ett modernt arbetsliv.
Gabriella Westberg Publicerad
Det var i måndags som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade regeringens arbetsmiljöstrategi och i samband med det uppdraget att utreda arbetsmiljöreglerna i ett modernt arbetsliv. Sittande vid podiet är också socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och statssekreterare Irene Wennemo.

Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, utsågs i går till regeringens särskilda utredare med uppdrag att reda ut hur arbetstagarnas arbetsmiljö ser ut i det moderna arbetslivet och ta fram förslag på regeländringar. Han har också tidigare varit utredare av företagshälsovården och rehabiliteringsansvaret och även ingått som expert i arbetsmiljöutredningen 2006-07.

- Och så är jag ju pensionär. De tyckte väl att jag behövde lite sysselsättning, säger han, med en gnutta självironi.

För närvarande pågår rekrytering av de båda sekreterare som kommer att jobba med utredningen. En referensgrupp ska också utses. Därefter kommer utredarna att kartlägga de utmaningar som det moderna arbetslivet står inför.

- I den fasen kommer vi att ha täta kontakter med arbetsmarknadens parter, som väl har den närmaste kunskapen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Den andra fasen handlar mer om att analysera och se över gällande bestämmelser, om de behöver anpassas.

Arbetsmarknaden utvecklas i ganska hög takt just nu, med olika former av egenanställningar, kortare uppdrag och nya strukturer där tjänster köps och säljs utan andra mellanhänder än en digital plattform. Vilka frågor ser du mest fram emot att sätta tänderna i?  

- Jag vet för lite i dagsläget för att kunna svara på det. Men ett exempel är de långa entreprenadskedjor där arbetsgivaransvaret verkar tunnas ut ju längre ned i kedjan man kommer. Och så talas det mycket om delningsekonomin, men det vet jag inte riktigt vad det är. Jag får ofta mejl från vänner och bekanta som frågar vad det är för något. Det ska jag ta reda på. Så vänta och se!

Utredningens direktiv

Utredaren ska bland annat:

  • kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, det vill säga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag,
  • analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
  • se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter och i denna del utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Uppdragen att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar och att analysera gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar ska redovisas senast den 14 december 2016.

Uppdraget att se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.