Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Förslaget som väcker fackens vrede
I dag väljs arbetsmiljöombuden av facken. Den ordningen vill regeringen ändra på – vilket har väckt starka reaktioner. Ett hot mot både arbetsmiljön och den svenska modellen, anser fackförbund och arbetsmiljöombud.
Rollen som arbetsmiljöombud innebär stora befogenheter och stort ansvar. Men det kan också vara tufft och utsatt. Det har Maria, som jobbar på ett stort företag i Mellansverige, fått erfara. Hennes engagemang för att förbättra arbetsmiljön för kollegorna har inte fallit i god jord hos arbetsgivaren, som utsatt Maria för repressalier när hon påpekat brister.
– Min arbetsgivare vägrar att samverka och jag får ingen information om förändringar i verksamheten. Chefer har hindrat mig från att ha möten med medlemmar och jag har fått en varning för att jag utfört fackligt arbete.
– Det är en ensam roll många gånger, mina kollegor förstår inte alltid de här frågorna och man kan sakna någon att diskutera med, berättar hon.
Lokala arbetsmiljöombud utses av de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Det ger dem laglig rätt att till exempel stoppa verksamheten om det behövs ur arbetsmiljösynpunkt och även att påtala brister och risker som kan vara kostsamma för arbetsgivaren att åtgärda.
Precis som Maria fått erfara är det engagemanget inte alltid uppskattat. Därför kan ett arbetsmiljöombud få rättshjälp från sitt fack om de skulle hamna i en tvist med arbetsgivaren.
– Det är jätteviktigt. Utan rättsligt stöd i ryggen från Unionen skulle jag aldrig våga använda de åtgärder som vi arbetsmiljöombud har möjlighet att ta till när en arbetsgivare inte åtgärdar allvarliga brister i arbetsmiljön.
Förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen ger en grundtrygghet för arbetsmiljöombuden. Men nu finns det signaler som tyder på att rollen kan vara på väg att förändras i grunden.
Regeringen vill se fler arbetsmiljöombud
Bakgrunden är att regeringen oroas av att antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökat. Som en åtgärd vill regeringen att fler ska engagera sig som arbetsmiljöombud och har därför gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram förslag på hur det ska kunna gå till.
Initiativet välkomnas av centralorganisationerna TCO, LO och Saco, eftersom antalet förtroendevalda minskar på svensk arbetsmarknad.
54 DÖDOLYCKOR UNDER 2023
Under 2022 inträffade 40 arbetsrelaterade olyckor med dödlig utgång. Hittills i år har 54 dödolyckor inträffat (till och med 18 december).
Samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombuden är en viktig del för att identifiera och minska risk för dödsolyckor och andra allvarliga olyckor.
Regeringen oroas av att allt fler arbetstagare saknar skyddsombud och vill få fler att engagera sig som skyddsombud. Källa: Arbetsmiljöverket
Men initiativet har också skapat oro bland facken. Orsaken är den sista meningen i regeringens uppdrag:
”Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.”
Att arbetsmiljöombud inte längre måste utses av facken skulle få allvarliga följder, menar TCO:s arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.
– Uppdraget som skyddsombud är tufft och kräver ofta att man vågar lyfta svåra och ibland obekväma frågor. För att kunna och våga göra det behövs den trygghet som man får av en facklig organisation, som att omfattas av förtroendemannalagen, få utbildning, rådgivning och stöd, säger hon.
"Ledningen kommer bara välja ja-sägare"
Arbetsmiljöombudet Maria delar fackens oro och tror att det skulle försvaga arbetstagarnas möjlighet till påverkan.
– Hos en arbetsgivare som inte bryr sig om att medarbetarna mår bra på jobbet kan det få enorma konsekvenser. Ett arbetsmiljöombud som inte är fackligt anslutet kommer att stå sig helt slätt. Ledningen kommer bara välja ut ja-sägare som helt saknar pondus och utbildning i de här frågorna. Det är inte möjligt att vara bra i rollen utan en utbildning och att – som jag – kunna kontakta Unionen och få råd, säger hon.
– Jag skulle aldrig ha vågat ta ett uppdrag som arbetsmiljöombud utan att vara vald av facket.
Hon ser en överhängande risk för att arbetsgivare väljer att samverka med de ombud som är mest lojala med företagsledningarna.
– Arbetsgivare kommer spela ut arbetsmiljöombud mot varandra. Om vi fackligt valda har synpunkter på arbetsmiljön kan företaget svara att de andra ombuden redan hanterar det. Och vem kommer få samverka med arbetsgivaren och sitta i skyddskommittén – inte blir det Unionens ombud i alla fall.
Arbetsmiljöombud mer utsatta
Mycket tyder på att det blivit mer utsatt att ha ett uppdrag som arbetsmiljöombud. Margareta Karlsson är ansvarig för lokala och regionala arbetsmiljöombud inom Unionen. Hon berättar att förtroendevalda ofta kan hamna i kläm. Den främsta orsaken är tidsbrist.
– Vi har sett att bristen på tid blir ett allt större problem för våra arbetsmiljöombud. Man har inte tid att sätta sig in i rollen och de lagar som gäller, ofta har man ett annat jobb att sköta parallellt och har svårt att hinna med samverkan.
– Jag tycker att det är tragiskt att arbetsgivarna inte har förståelse för det fackliga arbetet, då det gynnar båda parter, både de anställda och arbetsgivaren. Utvecklingen kan bero på en ovilja, men många gånger tror jag det handlar om okunnighet hos arbetsgivarna, säger hon.
Men det finns också arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet fungerar. På bussföretaget Keolis i Göteborg är arbetsgivaren engagerad i arbetsmiljöfrågor och det är aldrig några bekymmer med samverkan, enligt arbetsmiljöombudet Lasse Hallbäck.
– Jag har aldrig upplevt några negativa reaktioner från arbetsgivaren kring min roll, och de är angelägna om att göra rätt. Jag har aldrig varit med om att Keolis sagt nej till någon åtgärd som jag föreslagit, säger han.
På bussbolagets kontor på Hisingen jobbar ett 50-tal tjänstemän. Orsaken till Keolis positiva inställning till arbetsmiljöarbete har, enligt Lasse Hallbäck, sin grund i busschaufförernas utsatta miljö i trafiken.
– Chaufförerna kan råka ut för hot från passagerare och olyckor. Det har varit en självklarhet för bolaget att ta deras arbetsmiljö på allvar och den kulturen har spillt över på oss tjänstemän. Och det säger jag inte för att vara till lags, det är faktiskt sant.
"Ett sätt att försvaga facken och svenska modellen"
Den största utmaningen kring arbetsmiljön är att tjänstemännens risker inte är lika tydliga som busschaufförernas.
– Det är sådant som inte alltid syns. Vi har en god fysisk arbetsmiljö i lokalerna, men många medlemmar är stressade och har hög arbetsbelastning. Men det är inget som är unikt utan är ju ett problem överallt i samhället, konstaterar Lasse Hallbäck.
Regeringens förslag kommer inte att påverka arbetsmiljöarbetet på Keolis, men Lasse Hallbäck delar fackens och arbetsmiljökollegan Marias oro för konsekvenserna.
– Det är ett sätt att försvaga facken och den svenska modellen. De vill göra det enklare att inte bry sig om arbetsmiljön och minska möjligheterna att påverka.
Både TCO och Unionen arbetar aktivt för att fler ska lockas att ta ett fackligt uppdrag på sin arbetsplats, men de tvivlar på att regeringens idé är lösningen.
– Det är bra att frågan tas upp på dagordningen, men ändringen kan bli kontraproduktiv. Det kommer inte att bli fler arbetsmiljöombud för att man klipper bort den fackliga kopplingen. Då har man inte förstått hur stort jobb facken lägger ner för att se till att folk faktiskt blir valda. Om vi slutade med det skulle det bli tomt på ombud ute på arbetsplatserna, säger arbetsmiljöexperten Martine Syrjänen Stålberg.
Fotnot: Maria heter egentligen något annat.
VEM VÄLJER ARBETSMILJÖOMBUD?
Normalt är det den fackliga organisation som har kollektivavtal som utser skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som rollen heter inom Unionen.
Enligt arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem arbetstagare. Om det saknas kollektivavtal kan i stället arbetstagarna gemensamt utse ett skyddsombud.
Skyddsombuden företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om arbetstagarna är med i facket eller inte.
Källa: Arbetsmiljöverket
REGERINGENS UPPDRAG
VAD. Regeringen vill att fler ska engagera sig i rollen som skyddsombud (arbetsmiljöombud).
VEM. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan leda till det.
NÄR. Rapporten ska vara klar den 30 april 2024.
ORO. Initiativet har välkomnats av TCO, LO och Saco. Tidigare i höstas skickade organisationerna dock ett öppet brev till biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L), där de uttryckte sin oro och betonade ”betydelsen av att skyddsombuden är utsedda av ett fackförbund”.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds.
Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren.
När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han.
– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen.
Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.
Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.
– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen.
Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning
Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.
Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.
– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.
Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.
– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.
Varför gör ni inte det?
– Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.
Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?
– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?
– Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.
Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?
– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.
Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer.
– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.
1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling
Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.
– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.
Varför uppstår mobbning?
– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.
Så säger lagen
- Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
- Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
- Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
- Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
- Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.
Källa: Arbetsmiljöverket
