- Men man ska inte prata om muskelvakten som ett instrument, utan som en tjänst som man använder tillsammans med coachning från exempelvis företagshälsovården, säger Leif Sandsjö på enheten för arbetsmiljö och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Tanken är att muskelvakten så småningom ska finnas på till exempel företagshälsovården runt om i Sverige för att användas vid behov. För behov finns. Enligt Leif Sandsjö har en fjärdedel av männen i den arbetande befolkningen problem med nacke och skuldror. Andelen kvinnor med motsvarande problem är ännu större. Värst är det naturligtvis bland de yrkesgrupper som arbetar långa arbetspass vid datorn.
Under de fyra år som muskelvakten testats har 60 procent av försökspersonerna blivit hjälpta och känt en förbättring inom fyra veckor.
Men att enbart använda sig av muskelvakten räcker sällan för att undvika musarmsproblem. För bästa resultat bör det också göras en ordentlig översyn av arbetsmiljön.
- Den här tjänsten kan inte trolla bort bekymren i ett trollslag. Det är ingen universalmetod. De studier vi gjort visar att olika människor reagerar olika och behöver olika former av hjälp, säger Leif Sandsjö.
Metoden ska nu utvecklas ytterligare inom ramen för ett europeiskt samarbete, där man bland annat ska bygga upp en IT-baserad rådgivning. Om ungefär två år hoppas forskarna att muskelvakten ska kunna börja användas i större skala.
NIKLAS HALLSTEDT