Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mer vin och skräpmat på jobbresan

Många dricker mer och äter sämre när de reser med jobbet än när de är hemma. Nu satsar många hotell på att erbjuda sina affärsgäster motion och nyttig mat.
David Österberg Publicerad
Aleksandr/Colourbox.com
På en intensiv affärsresa upplever många att det är svårt att bevara nyttiga rutiner. Aleksandr/Colourbox.com

Det kan vara svårt att hitta tid till regelbundna måltider och motion för den som reser i jobbet. På affärsmötena blir det mycket fikabröd och på kvällen blir det ofta öl, vin och pizza på hotellet.

Företaget Resia har låtit Sifo undersöka hur hälsosamt affärsresenärer lever. Enligt undersökningen äter en femtedel onyttigare mat när de är ute och reser jämfört med när de är hemma. Dessutom dricker många mer alkohol, sover sämre och har svårt att hitta tid till träning.

– Det är svårt att få tag på bra mat under själva resorna och det är fortfarande vanligt med kanellängder och tårtor på mötesbordet. Har man varit på resande fot en hel dag och slarvat med måltiderna är det inte konstigt att man inte kan låta bli godsaker på eftermiddagen. Att ”äta för andras skull” är också vanligt och det kan vara ännu svårare att säga nej i affärssammanhang, säger Louise Andersson, kostrådgivare på Vetenskapshälsan.

Resultatet stämmer överens med en undersökning som forskare vid Columbia University presenterade 2011. Forskarna granskade läkarjournaler för människor som reste mycket i jobbet. Slutsatsen var att de personer som reste mest betydligt oftare var överviktiga och oftare beskrev sin hälsa som dålig jämfört med människor som inte reste så mycket.

Men det finns ljus i tunneln. Enligt Resia satsar många hotell på sund mat, nyttigare fika och bra gym.

– Affärsresenärerna ställer också allt högre krav på ett boende med gym eller närhet till löpspår och företag efterfrågar förslag på konferensaktiviteter kopplade till hälsa, säger Nina Olsson, resesäljare på Resia affärsresor.

Hotellgäster gillar bacon till frukost

Många ser dock fortfarande fram emot en fet frukostbuffé när de bor på hotell. För ett par år sedan bestämde sig hotellkedjan Nordic choice hotels för att satsa på hälsosammare frukostmenyer och slopade korv och bacon på 16 av sina hotell i Norge och Sverige. Men det skulle de inte ha gjort. Gästerna blev sura, hotelledningen backade och snart var flottigt kött tillbaka på bufféborden.

Ta med eget mellanmål på resan

Louise Andersson, personlig tränare och kostrådgivare, har tre tips för den som vill leva hälsosamt på jobbresorna.

  • Planera och prioritera. Ät frukt och grönt.
  • Ta med dig eget mellanmål.
  • Ta vara på vardagsmotionen – ta en snabb promenad innan mötet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.