Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mångmiljonkrav på staten för fackens arbetsmiljöarbete

Medlemsavgifterna har finansierat arbetsmiljöarbetet, trots att det enligt EU:s arbetsmiljölagstiftning är arbetsgivarens ansvar. Nu kräver facken 100 miljoner kronor i höjda anslag och överväger en anmälan till Europadomstolen.
Publicerad
Under en tioårsperiod har LO, TCO och SACO fått ta 390 miljoner kronor av medlemsavgifterna för att bekosta de regionala skyddsombudens arbete. För Sifs del kan det handla om så mycket som 50 miljoner. Vilket står i strid med EU:s arbetsmiljödirektiv där det sägs att åtgärder som säkerhet och hälsa i arbetet inte får medföra kostnader för arbetstagaren
- Det primära är att få en bättring. Den förstärkning på 100 miljoner per år som vi vill ha kommer fort bli större summor än de vi förlorat. Men även en retroaktiv kompensation diskuteras. Om vi inte kommer fram till en vettig lösning kan det bli en anmälan till Europadomstolen, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Sif.
De senaste tio åren har antalet sifare anställda i små och medelstora företag ökat, många saknar skyddsombud på arbetsplatsen. Därför genomförs nu en satsning för att inrätta 30 regionala arbetsmiljöombud.
- Arbetsmiljölagstiftningen bygger på systemet med skyddsombud. Anställda på små företag ska ha samma rättigheter som anställda på stora företag, säger Börje Sjöholm.
Samtidigt har pengarna till arbetsmiljöarbetet och fördelningen setts över, för att få fram bättre underlag har Arbetsmiljöverket utrett saken. Resultat visar att de fackliga organisationernas kostnader för regionala skyddsombud överskridit de medel som förmedlats av staten med 390 miljoner kronor under en tioårsperiod. Störst kostnader har LO haft, inom TCO har Sif dragit det tyngsta lasset. I år är anslaget till facken sammanlagt drygt 72 miljoner kronor.
- Anslagen är otillräckliga. Arbetsmiljöverket håller med och har äskat 30 miljoner i förstärkning. I fjol avsattes 10 miljoner till utbildning av regionala skyddsombud. Det är ett steg på vägen mot en fullt finansierad verksamhet, säger Börje Sjöholm.
Men han tycker att det är långt ifrån tillräckligt.
- Det är förvånansvärt svårt att få loss pengar till satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete när samhällets kostnader för ohälsan ökar. 100 miljoner är en promille av samhällets totala kostnader för ohälsan, säger Börje Sjöholm.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.