Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mångmiljonkrav på staten för fackens arbetsmiljöarbete

Medlemsavgifterna har finansierat arbetsmiljöarbetet, trots att det enligt EU:s arbetsmiljölagstiftning är arbetsgivarens ansvar. Nu kräver facken 100 miljoner kronor i höjda anslag och överväger en anmälan till Europadomstolen.
Publicerad
Under en tioårsperiod har LO, TCO och SACO fått ta 390 miljoner kronor av medlemsavgifterna för att bekosta de regionala skyddsombudens arbete. För Sifs del kan det handla om så mycket som 50 miljoner. Vilket står i strid med EU:s arbetsmiljödirektiv där det sägs att åtgärder som säkerhet och hälsa i arbetet inte får medföra kostnader för arbetstagaren
- Det primära är att få en bättring. Den förstärkning på 100 miljoner per år som vi vill ha kommer fort bli större summor än de vi förlorat. Men även en retroaktiv kompensation diskuteras. Om vi inte kommer fram till en vettig lösning kan det bli en anmälan till Europadomstolen, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Sif.
De senaste tio åren har antalet sifare anställda i små och medelstora företag ökat, många saknar skyddsombud på arbetsplatsen. Därför genomförs nu en satsning för att inrätta 30 regionala arbetsmiljöombud.
- Arbetsmiljölagstiftningen bygger på systemet med skyddsombud. Anställda på små företag ska ha samma rättigheter som anställda på stora företag, säger Börje Sjöholm.
Samtidigt har pengarna till arbetsmiljöarbetet och fördelningen setts över, för att få fram bättre underlag har Arbetsmiljöverket utrett saken. Resultat visar att de fackliga organisationernas kostnader för regionala skyddsombud överskridit de medel som förmedlats av staten med 390 miljoner kronor under en tioårsperiod. Störst kostnader har LO haft, inom TCO har Sif dragit det tyngsta lasset. I år är anslaget till facken sammanlagt drygt 72 miljoner kronor.
- Anslagen är otillräckliga. Arbetsmiljöverket håller med och har äskat 30 miljoner i förstärkning. I fjol avsattes 10 miljoner till utbildning av regionala skyddsombud. Det är ett steg på vägen mot en fullt finansierad verksamhet, säger Börje Sjöholm.
Men han tycker att det är långt ifrån tillräckligt.
- Det är förvånansvärt svårt att få loss pengar till satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete när samhällets kostnader för ohälsan ökar. 100 miljoner är en promille av samhällets totala kostnader för ohälsan, säger Börje Sjöholm.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.