Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mångmiljonkrav på staten för fackens arbetsmiljöarbete

Medlemsavgifterna har finansierat arbetsmiljöarbetet, trots att det enligt EU:s arbetsmiljölagstiftning är arbetsgivarens ansvar. Nu kräver facken 100 miljoner kronor i höjda anslag och överväger en anmälan till Europadomstolen.
Publicerad
Under en tioårsperiod har LO, TCO och SACO fått ta 390 miljoner kronor av medlemsavgifterna för att bekosta de regionala skyddsombudens arbete. För Sifs del kan det handla om så mycket som 50 miljoner. Vilket står i strid med EU:s arbetsmiljödirektiv där det sägs att åtgärder som säkerhet och hälsa i arbetet inte får medföra kostnader för arbetstagaren
- Det primära är att få en bättring. Den förstärkning på 100 miljoner per år som vi vill ha kommer fort bli större summor än de vi förlorat. Men även en retroaktiv kompensation diskuteras. Om vi inte kommer fram till en vettig lösning kan det bli en anmälan till Europadomstolen, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Sif.
De senaste tio åren har antalet sifare anställda i små och medelstora företag ökat, många saknar skyddsombud på arbetsplatsen. Därför genomförs nu en satsning för att inrätta 30 regionala arbetsmiljöombud.
- Arbetsmiljölagstiftningen bygger på systemet med skyddsombud. Anställda på små företag ska ha samma rättigheter som anställda på stora företag, säger Börje Sjöholm.
Samtidigt har pengarna till arbetsmiljöarbetet och fördelningen setts över, för att få fram bättre underlag har Arbetsmiljöverket utrett saken. Resultat visar att de fackliga organisationernas kostnader för regionala skyddsombud överskridit de medel som förmedlats av staten med 390 miljoner kronor under en tioårsperiod. Störst kostnader har LO haft, inom TCO har Sif dragit det tyngsta lasset. I år är anslaget till facken sammanlagt drygt 72 miljoner kronor.
- Anslagen är otillräckliga. Arbetsmiljöverket håller med och har äskat 30 miljoner i förstärkning. I fjol avsattes 10 miljoner till utbildning av regionala skyddsombud. Det är ett steg på vägen mot en fullt finansierad verksamhet, säger Börje Sjöholm.
Men han tycker att det är långt ifrån tillräckligt.
- Det är förvånansvärt svårt att få loss pengar till satsningar på förebyggande arbetsmiljöarbete när samhällets kostnader för ohälsan ökar. 100 miljoner är en promille av samhällets totala kostnader för ohälsan, säger Börje Sjöholm.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.