Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning bland tjänstemän. Trots det har arbetsgivare fortfarande en viss beröringsskräck för just psykiska diagnoser. Det menar Mikael Dubois, utredare på TCO.
Över 20 procent av sjukskrivna tjänstemän är inte alls nöjda med hur deras arbetsgivare har skött rehabiliteringen. Foto: Colourbox
Inom såväl privat som offentlig sektor är psykiska diagnoser det som toppar tjänstemäns sjukskrivningar. För många tjänstemän tycks sjukskrivningsprocessen fungera väl medan en annan, relativt stor, grupp tycker precis tvärtom. Över 20 procent håller inte alls med om påståendet att deras arbetsgivare gjort det som ”rimligt kan förväntas” av dem vad gäller rehabilitering. Det visar en ny TCO-rapport, där man undersökt hur tjänstemän uppfattar sin sjukskrivningsprocess.
Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan en ökad sjukfrånvaro och så kallat anspänt arbete, det vill säga höga krav på arbetsprestation och engagemang kombinerat med låg kontroll över arbetsmängd och utförande.
– Fler och fler har en väldigt hög arbetsbelastning under lång tid då det bara blir mer och mer att göra. Man förlorar kontrollen och hinner inte strukturera sitt arbete vilket leder till stress och press och i förlängningen till psykisk ohälsa, säger Mikael Dubois, utredare på TCO och författare till rapporten.
Han menar att kraven och arbetsbördan har ökat bland anställda sedan krisen 2008, då många arbetsgivare drog ner och sedan inte har fyllt upp med ny arbetskraft till samma nivå.
– Samtidigt finns en strävan hos arbetsgivarna att ha en ökad flexibilitet med färre anställda som gör mer och fler som är visstidsanställda, säger han och framhåller att visstidsanställda oftare är missnöjda med processen kring sina sjukskrivningar.
Trots att sambandet mellan arbetssituationen och psykisk ohälsa blivit allt mer klarlagt menar Mikael Dubois att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön lyser med sin frånvaro på många arbetsplatser.
– Det är svårt för arbetsgivare att vidta åtgärder och det finns fortfarande en viss beröringsskräck vad gäller psykisk ohälsa.
Han hoppas att den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö ska leda till en förbättring. TCO har tillsammans med medlemsförbunden tagit fram en vägledning för arbetsmiljöföreskriften.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
