Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyssna på den anställde vid sjukdomsbesked

Människor hanterar sjukdomsbesked på olika sätt. Viktigast är att fråga hur personen själv vill ha det på arbetsplatsen, anser Helena Torsler Andersson, som jobbat med Cancerfondens stödlinje.
Lina Björk Publicerad
En hand läggs på en annan. Till vänster Helena Torsler
Som arbetskamrat är det viktigt att inte undvika personen som blivit sjuk. Om du inte vet vad du ska säga, berätta hellre det än att dra dig undan. Foto: Shutterstock/Cancerfonden

Sjuksköterskan Helena Torsler Andersson har lång erfarenhet av att stötta sjuka. I dag är hon sakkunnig i onkologi och jobbar bland annat med att samordna patienter och närstående som vill dela sina erfarenheter. Tidigare svarade hon även på frågor i Cancerfondens telefonlinje. Där mötte hon anställda som blev både bra och illa behandlade under tiden de genomgick en behandling. Men för dem som upplevde stöd från sin arbetsgivare fanns en sak gemensamt: kommunikation.

– Det viktigaste är inte att säga rätt saker utan att visa medkänsla och fråga hur den som drabbats vill ha det. Om man inte pratar om saken är det svårt att veta hur ofta man ska höra av sig, om det är okej att prata om det eller om man föredrar att hålla sjukdomsbeskedet för sig själv, säger Helena Torsler Andersson.

Anpassa arbetsuppgifter

Många som drabbas av sjukdom fortsätter att jobba under tiden de får behandling, för att behålla normalitet och yrkesidentitet under en annars stormig tid. Helena Torsler Andersson ser många fördelar med det, men uppmanar också till att fundera på hur arbetsuppgifterna kan anpassas när orken inte räcker till.

- Vid en cancerbehandling kan man till exempel bli väldigt trött, få sämre minne och koncentrationssvårigheter. Dagar då man har dåligt med vita blodkroppar är kroppen mer infektionskänslig och går det att komma överens med arbetsgivaren om att jobba hemma då är det bra.

Hur ska jag stötta en kollega som fått ett sjukdomsbesked? 

– Som kollega är det viktigt att inte undvika en person som fått ett sjukdomsbesked för att det känns olustigt. Säg hellre: ”Jag vet inte vad jag ska säga” och låt kollegan själv få berätta. En del vill prata om sina känslor, andra vill ha arbetsplatsen som frizon och då är det viktigt att respektera det.

Som sjuk kan det också vara bra att vara snäll mot sig själv. Även om du orkar med jobbet ska det finnas energi över till vänner och familj.

– Ställ inte för stora krav att komma tillbaka till den stora orken. Gör upp en plan med prioriteringar om vad som är viktigt och vad som kan prioriteras bort, säger Helena Torsler Andersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek