Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyssna på den anställde vid sjukdomsbesked

Människor hanterar sjukdomsbesked på olika sätt. Viktigast är att fråga hur personen själv vill ha det på arbetsplatsen, anser Helena Torsler Andersson, som jobbat med Cancerfondens stödlinje.
Lina Björk Publicerad
En hand läggs på en annan. Till vänster Helena Torsler
Som arbetskamrat är det viktigt att inte undvika personen som blivit sjuk. Om du inte vet vad du ska säga, berätta hellre det än att dra dig undan. Foto: Shutterstock/Cancerfonden

Sjuksköterskan Helena Torsler Andersson har lång erfarenhet av att stötta sjuka. I dag är hon sakkunnig i onkologi och jobbar bland annat med att samordna patienter och närstående som vill dela sina erfarenheter. Tidigare svarade hon även på frågor i Cancerfondens telefonlinje. Där mötte hon anställda som blev både bra och illa behandlade under tiden de genomgick en behandling. Men för dem som upplevde stöd från sin arbetsgivare fanns en sak gemensamt: kommunikation.

– Det viktigaste är inte att säga rätt saker utan att visa medkänsla och fråga hur den som drabbats vill ha det. Om man inte pratar om saken är det svårt att veta hur ofta man ska höra av sig, om det är okej att prata om det eller om man föredrar att hålla sjukdomsbeskedet för sig själv, säger Helena Torsler Andersson.

Anpassa arbetsuppgifter

Många som drabbas av sjukdom fortsätter att jobba under tiden de får behandling, för att behålla normalitet och yrkesidentitet under en annars stormig tid. Helena Torsler Andersson ser många fördelar med det, men uppmanar också till att fundera på hur arbetsuppgifterna kan anpassas när orken inte räcker till.

- Vid en cancerbehandling kan man till exempel bli väldigt trött, få sämre minne och koncentrationssvårigheter. Dagar då man har dåligt med vita blodkroppar är kroppen mer infektionskänslig och går det att komma överens med arbetsgivaren om att jobba hemma då är det bra.

Hur ska jag stötta en kollega som fått ett sjukdomsbesked? 

– Som kollega är det viktigt att inte undvika en person som fått ett sjukdomsbesked för att det känns olustigt. Säg hellre: ”Jag vet inte vad jag ska säga” och låt kollegan själv få berätta. En del vill prata om sina känslor, andra vill ha arbetsplatsen som frizon och då är det viktigt att respektera det.

Som sjuk kan det också vara bra att vara snäll mot sig själv. Även om du orkar med jobbet ska det finnas energi över till vänner och familj.

– Ställ inte för stora krav att komma tillbaka till den stora orken. Gör upp en plan med prioriteringar om vad som är viktigt och vad som kan prioriteras bort, säger Helena Torsler Andersson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.