Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lättare få utbrändhet klassad som arbetsskada

Det har länge varit svårt att få utmattningsdepression godkänd som en arbetsskada. Men nu börjar det förändras.<br />
Publicerad
Domstolarna tycks vara på väg att ändra attityd till arbetsskador med diagnoserna utbrändhet eller utmattningsdepression. I år har två Sifmedlemmar vunnit rättstvister gentemot Försäkringskassan i sådana ärenden.
- Ett tag var det helt kört, men nu börjar det röra på sig, säger Ewa Pettersson, arbetsskadehandläggare på Sif.
Fortfarande är det dock långt ifrån självklart att utbrändhet klassas som arbetsskada. Hur stor chansen är att få rätt i domstol tycks bero på var i landet man bor, visar LO-TCO Rättsskydd i en granskning av 20 kammarrättsdomar mellan 2003 och 2006. Samtliga fem domar i Kammarrätten i Jönköping var exempelvis negativa för den skadade, i Kammarrätten i Sundsvall blev däremot tre domar positiva.
Försäkringskassans inställning är att det inte finns någon vetenskaplig enighet om att enbart hög arbetsbelastning kan orsaka utbrändhet, en ståndpunkt som dock har fått mothugg från flera stressforskare.
Ewa Pettersson tror att fler domslut kommer att gå den drabbades väg. Men för det krävs ett bra underlag, poängterar hon.
- Det är jätteviktigt att man inte bara lider och tiger, utan kontaktar facket så att den besvärliga situation som man har på arbetsplatsen dokumenteras. Det är a och o att det görs en grundlig utredning av hur den här människan har jobbat.
Det här lär bli ännu viktigare framöver. Enligt Ewa Pettersson har det blivit allt vanligare att Försäkringskassan kontaktar den skadades arbetsgivare för att få information om arbetsförhållandena.
- Arbetsgivaren kan ha en annan syn på det än den skadade medlemmen. Då finns risk att ord står mot ord.
För att få utbrändhet godkänd som arbetsskada krävs dessutom starka läkarutlåtanden. Finns det andra omständigheter som kan haft betydelse, exempelvis en skilsmässa eller något annat i den skakades privatliv, kan Försäkringskassan använda det som förevändning att inte godkänna arbetsskada.
I fjol anmäldes 26 arbetsskador som var stressrelaterade till Sif av medlemmar som begärde rättshjälp. Mörkertalet är dock stort. Hur många medlemmar som drabbas av utbrändhet, men inte orkar eller vill driva sitt fall till rättslig prövning finns ingen statistik över.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.