Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lättare få utbrändhet klassad som arbetsskada

Det har länge varit svårt att få utmattningsdepression godkänd som en arbetsskada. Men nu börjar det förändras.<br />
Publicerad
Domstolarna tycks vara på väg att ändra attityd till arbetsskador med diagnoserna utbrändhet eller utmattningsdepression. I år har två Sifmedlemmar vunnit rättstvister gentemot Försäkringskassan i sådana ärenden.
- Ett tag var det helt kört, men nu börjar det röra på sig, säger Ewa Pettersson, arbetsskadehandläggare på Sif.
Fortfarande är det dock långt ifrån självklart att utbrändhet klassas som arbetsskada. Hur stor chansen är att få rätt i domstol tycks bero på var i landet man bor, visar LO-TCO Rättsskydd i en granskning av 20 kammarrättsdomar mellan 2003 och 2006. Samtliga fem domar i Kammarrätten i Jönköping var exempelvis negativa för den skadade, i Kammarrätten i Sundsvall blev däremot tre domar positiva.
Försäkringskassans inställning är att det inte finns någon vetenskaplig enighet om att enbart hög arbetsbelastning kan orsaka utbrändhet, en ståndpunkt som dock har fått mothugg från flera stressforskare.
Ewa Pettersson tror att fler domslut kommer att gå den drabbades väg. Men för det krävs ett bra underlag, poängterar hon.
- Det är jätteviktigt att man inte bara lider och tiger, utan kontaktar facket så att den besvärliga situation som man har på arbetsplatsen dokumenteras. Det är a och o att det görs en grundlig utredning av hur den här människan har jobbat.
Det här lär bli ännu viktigare framöver. Enligt Ewa Pettersson har det blivit allt vanligare att Försäkringskassan kontaktar den skadades arbetsgivare för att få information om arbetsförhållandena.
- Arbetsgivaren kan ha en annan syn på det än den skadade medlemmen. Då finns risk att ord står mot ord.
För att få utbrändhet godkänd som arbetsskada krävs dessutom starka läkarutlåtanden. Finns det andra omständigheter som kan haft betydelse, exempelvis en skilsmässa eller något annat i den skakades privatliv, kan Försäkringskassan använda det som förevändning att inte godkänna arbetsskada.
I fjol anmäldes 26 arbetsskador som var stressrelaterade till Sif av medlemmar som begärde rättshjälp. Mörkertalet är dock stort. Hur många medlemmar som drabbas av utbrändhet, men inte orkar eller vill driva sitt fall till rättslig prövning finns ingen statistik över.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält