Det visar en sömnstudie av 32 långtidssjuka med utbrändhetsdiagnos, som genomförts av Institutet för psykosocial medicin, IPM, i samarbete med Alecta. Motsvarande antal uppvaknanden för kontrollgruppen var 15 gånger per natt.
Detta påverkar den livsviktiga djupsömnen. Trots att de långtidssjuka sov längre hade de endast hälften så mycket djupsömn som kontrollgruppen. Djupsömnen krävs för att uppbyggande hormon, som bidrar till mental och fysisk återhämtning, ska kunna utsöndras.
- Det här var den tröttaste grupp vi någonsin stött på i någon studie. De visade värre resultat än personer med insomnidiagnos, säger Torbjörn Åkerstedt som genomfört studien tillsammans med docent Alexander Perski.
Orsaken till sömnbristen är inte stress, utan oro för morgondagen. Kroppen känner sig hotad och höjer därför ämnesomsättningen.
Hos de långtidssjuka hade obalansen permanentats. Den kortisolnivå som ska vara hög på morgonen för att göra oss pigga och sedan sjunka framåt kvällen, den balansen var satt ur spel hos de långtidssjuka.
- Därför känner de sig hängiga på morgonen och har svårt att sova på kvällen, säger Torbjörn Åkerstedt.
Sömnbrist påverkar nivån av blodsocker och blodfetter och kan bidra till såväl diabetes om infarkter.
På tio år har andelen vuxna med sömnproblem fördubblats från tolv till 24 procent. Svenskarna har den största arbetsrelaterade sömnbristen i EU. 17 procent anser att de sover dåligt på grund av problem i jobbet. I Irland är siffran 3 procent.
Enligt Torbjörn Åkerstedt är sömnbrist den enskilt största riskfaktorn för utbrändhet, samt för allvarliga skador i hjärnans funktioner.
THOMAS HELDMARK
Detta påverkar den livsviktiga djupsömnen. Trots att de långtidssjuka sov längre hade de endast hälften så mycket djupsömn som kontrollgruppen. Djupsömnen krävs för att uppbyggande hormon, som bidrar till mental och fysisk återhämtning, ska kunna utsöndras.
- Det här var den tröttaste grupp vi någonsin stött på i någon studie. De visade värre resultat än personer med insomnidiagnos, säger Torbjörn Åkerstedt som genomfört studien tillsammans med docent Alexander Perski.
Orsaken till sömnbristen är inte stress, utan oro för morgondagen. Kroppen känner sig hotad och höjer därför ämnesomsättningen.
Hos de långtidssjuka hade obalansen permanentats. Den kortisolnivå som ska vara hög på morgonen för att göra oss pigga och sedan sjunka framåt kvällen, den balansen var satt ur spel hos de långtidssjuka.
- Därför känner de sig hängiga på morgonen och har svårt att sova på kvällen, säger Torbjörn Åkerstedt.
Sömnbrist påverkar nivån av blodsocker och blodfetter och kan bidra till såväl diabetes om infarkter.
På tio år har andelen vuxna med sömnproblem fördubblats från tolv till 24 procent. Svenskarna har den största arbetsrelaterade sömnbristen i EU. 17 procent anser att de sover dåligt på grund av problem i jobbet. I Irland är siffran 3 procent.
Enligt Torbjörn Åkerstedt är sömnbrist den enskilt största riskfaktorn för utbrändhet, samt för allvarliga skador i hjärnans funktioner.
THOMAS HELDMARK
