Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lågt i tak skadar hälsan

Arbetsplatser med lågt i tak där anställda inte vågar tala öppet om problem kan vara skadligt för hälsan. Tysthetskulturer riskerar att orsaka stress, uppgivenhet och till och med utmattningsdepression. Det visar dansk forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att inte våga säga vad man tycker på jobbet kan leda till stress, uppgivenhet och i värsta fall utmattningsdepression Colourbox

I en arbetsmiljö där medarbetare inte vågar kritisera arbetsgivaren eller påtala brister är risken stor att problem inte kommer upp till ytan. Men det kan dessutom vara hälsovådligt för de anställda. Det skriver tidningen Arbetsliv och hänvisar till en dansk avhandling från Roskilde universitet.

Forskaren bakom studien, där 1 700 akademiker ingick, använder begreppet ”moralisk stress” för att beskriva hur anställda mår av att inte känna sig trygga med att föra fram kritik. Stressen uppstår när medarbetare begränsar sig själva och känner sig maktlösa och är betydligt vanligare bland dem som inte vågar ta till orda jämfört med dem som törs kritisera.

Att skapa takhöjd på jobbet är dock lättare sagt än gjort. Enligt amerikansk forskning räcker det inte med att chefen säger att det är tillåtet att föra fram kritik, hen måste visa att det lönar sig att föra fram idéer och feedback.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.