Kunskap om arbetslivsinriktad rehabilitering och resultat av olika metoder ska samlas hos Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Där dokumenteras även uppgifter om olika arbetsmiljöfaktorers skadlighet. Syftet är att få bättre underlag vid bedömningar av arbetsskadeärenden. Ambitionen är också att arbetsskadorna ska bedömas mer enhetligt.
Ett särskilt organ, Karm, får till uppgift att samla kunskap om rehabilitering och resultat av olika metoder.
- Bara åtta procent av alla långtidssjukskrivna får rehabilitering. Vad vi inte vet är om det är slumpen som avgör att 92 procent inte får det. Det är väldigt oklart vad som orsakar både psykosociala problem och belastningsskador samt vilken rehabilitering som hjälper. Det behövs en sammanställning av forskningen, säger Börje Sjöholm.
Tanken är att göra forskningen känd och sammanställa fakta som beslutstöd för till exempel försäkringskassorna, Ams, arbetsgivarna och företagshälsovården.
- Det finns stora brister i kunskaperna om vad som är god rehabilitering för tjänstemän, och vad som behövs för att en som varit till exempel utbränd ska kunna komma tillbaka. Komplexiteten gör att man famlar och där kan Karm vara en resurs, säger Börje Sjöholm som menar att utvärderingsfunktionen är viktig.
Men ett nytt organ räcker inte för att få bukt med långtidssjukskrivningarna.
- Framför allt behövs personal som kan vara handledare och hålla i samlade åtgärder. Det har försäkringskassorna inte hunnit med. Men Sif ser inte en flytt till Ams som en lösning, säger Börje Sjöholm.
Sif anser att problemet är att försäkringskassorna är underbemannande. Sif skulle helst se att 1 000 rehabiliteringsexperter anställdes hos försäkringskassan eftersom kunskapen redan finns där.
CHRISTINA SWAHN
Ett särskilt organ, Karm, får till uppgift att samla kunskap om rehabilitering och resultat av olika metoder.
- Bara åtta procent av alla långtidssjukskrivna får rehabilitering. Vad vi inte vet är om det är slumpen som avgör att 92 procent inte får det. Det är väldigt oklart vad som orsakar både psykosociala problem och belastningsskador samt vilken rehabilitering som hjälper. Det behövs en sammanställning av forskningen, säger Börje Sjöholm.
Tanken är att göra forskningen känd och sammanställa fakta som beslutstöd för till exempel försäkringskassorna, Ams, arbetsgivarna och företagshälsovården.
- Det finns stora brister i kunskaperna om vad som är god rehabilitering för tjänstemän, och vad som behövs för att en som varit till exempel utbränd ska kunna komma tillbaka. Komplexiteten gör att man famlar och där kan Karm vara en resurs, säger Börje Sjöholm som menar att utvärderingsfunktionen är viktig.
Men ett nytt organ räcker inte för att få bukt med långtidssjukskrivningarna.
- Framför allt behövs personal som kan vara handledare och hålla i samlade åtgärder. Det har försäkringskassorna inte hunnit med. Men Sif ser inte en flytt till Ams som en lösning, säger Börje Sjöholm.
Sif anser att problemet är att försäkringskassorna är underbemannande. Sif skulle helst se att 1 000 rehabiliteringsexperter anställdes hos försäkringskassan eftersom kunskapen redan finns där.
CHRISTINA SWAHN
