Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Krismöte på Xzakt efter skandallistan

Ledningen på callcentret Xzakt kundrelation i Gävle skrev en kränkande lista hur de trodde att personalen skulle bete sig på företagets julfest. Under dagen har företaget haft ett krismöte där man bland annat har diskuterat ledarskapsfrågor.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

”…fläker ut sig.”, ”…försöker på alla...”, ”…blir full och spyr.”, ”…drar hem en kille (läs turk).”

Det är bara ett urval av de beteenden som ledningsgruppen på Xzakt kundrelation i Gävle trodde att personalen skulle anamma under företagets julfest förra året.

Listan ska ha tillkommit som ”ett skämt” när chefen var ute på krogen med sina närmaste medarbetare. Vissa av punkterna på listan har checkats av i efterhand.

Ryktet om listan spred sig hos personalgruppen och under gårdagen läckte den till flera medier. Idag har företaget haft ett krismöte där man bland annat diskuterade ledarskapsfrågor och möjliga åtgärdsplaner.

– Det är minst sagt en annorlunda stämning på jobbet. Många är väldigt ledsna och upprörda. Inte minst den chef som ligger bakom det här. Under förmiddagen hade vi ett stormöte med vd:n där vi diskuterade hur vi ska kunna komma över det här gigantiska berget, säger Morgan Andersson, Unionens klubbsordförande på Xzakt och fortsätter:

– Vi pratade också om att en del oroliga kunder har hört av sig. Det är svårt att säga om vi riskerar att tappa någon efter det här, men det är klart att risken finns.

Chefen bakom listan har också gått ut i ett mejl till de anställda och bett om ursäkt. Bland annat skriver chefen att:

 ”Det är jag tillsammans med mina teamledare som har skrivit listan. Vi är självklart djupt ångerfulla och ledsna. Vi var några chefer som var ute på krogen och åt middag, det ena gav det andra och jag gjorde anteckningar i mitt block. Det var på skämt, vi skojade. Så otroligt korkat…”

”… Sedan, vid en senare middag, åkte dessa oerhört tragiska anteckningar upp på bordet igen, där vi skrev vad som egentligen hände.

Enligt Morgan Andersson har ursäkten mottagits på lite olika sätt.

– Det handlar om digniteten i omskrivningen. Jag står också med på listan. Men det står att jag kommer att prata fackliga frågor och gå hem tidigt, vilket också var vad jag gjorde. Det är en helt annan sak att skriva att man ska ligga med någon, säger han.

Det är inte första gången Xzakt hamnar i blåsväder. Kollega har tidigare skrivit om företaget och deras personalpolitik som bland annat innefattat löneavdrag vid förseningar på en minut, långa ofta delade arbetspass och förbud mot toalettbesök på arbetstid.

Företaget ägs av Gunilla von Platen, framgångsrik entreprenör känd från bland annat tv-serien ”Draknästet” och drivs av hennes man Alfred von Platen. Xzakt jobbar med flera storföretag som bland annat Telia, Statoil och Ellos.

Efter Kollegas artiklar har en facklubb startats upp på Xzakt, och arbetet med arbetsmiljön har kommit igång. Enligt Morgan Andersson kom därför händelsen som en stor överraskning.

– Vi har haft bra samarbeten mellan ledningen och klubben. På det sättet kom detta som en blixt från klar himmel. Alla är så klart inte nöjda med arbetsgivaren ännu, men vi tycker att det har gått åt rätt håll. Det här har inget med våra tidigare problem att göra, säger Morgan Andersson.

 Kollega har sökt Xzakt:s vd Alfred von Platen för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält