Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Krismöte på Xzakt efter skandallistan

Ledningen på callcentret Xzakt kundrelation i Gävle skrev en kränkande lista hur de trodde att personalen skulle bete sig på företagets julfest. Under dagen har företaget haft ett krismöte där man bland annat har diskuterat ledarskapsfrågor.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

”…fläker ut sig.”, ”…försöker på alla...”, ”…blir full och spyr.”, ”…drar hem en kille (läs turk).”

Det är bara ett urval av de beteenden som ledningsgruppen på Xzakt kundrelation i Gävle trodde att personalen skulle anamma under företagets julfest förra året.

Listan ska ha tillkommit som ”ett skämt” när chefen var ute på krogen med sina närmaste medarbetare. Vissa av punkterna på listan har checkats av i efterhand.

Ryktet om listan spred sig hos personalgruppen och under gårdagen läckte den till flera medier. Idag har företaget haft ett krismöte där man bland annat diskuterade ledarskapsfrågor och möjliga åtgärdsplaner.

– Det är minst sagt en annorlunda stämning på jobbet. Många är väldigt ledsna och upprörda. Inte minst den chef som ligger bakom det här. Under förmiddagen hade vi ett stormöte med vd:n där vi diskuterade hur vi ska kunna komma över det här gigantiska berget, säger Morgan Andersson, Unionens klubbsordförande på Xzakt och fortsätter:

– Vi pratade också om att en del oroliga kunder har hört av sig. Det är svårt att säga om vi riskerar att tappa någon efter det här, men det är klart att risken finns.

Chefen bakom listan har också gått ut i ett mejl till de anställda och bett om ursäkt. Bland annat skriver chefen att:

 ”Det är jag tillsammans med mina teamledare som har skrivit listan. Vi är självklart djupt ångerfulla och ledsna. Vi var några chefer som var ute på krogen och åt middag, det ena gav det andra och jag gjorde anteckningar i mitt block. Det var på skämt, vi skojade. Så otroligt korkat…”

”… Sedan, vid en senare middag, åkte dessa oerhört tragiska anteckningar upp på bordet igen, där vi skrev vad som egentligen hände.

Enligt Morgan Andersson har ursäkten mottagits på lite olika sätt.

– Det handlar om digniteten i omskrivningen. Jag står också med på listan. Men det står att jag kommer att prata fackliga frågor och gå hem tidigt, vilket också var vad jag gjorde. Det är en helt annan sak att skriva att man ska ligga med någon, säger han.

Det är inte första gången Xzakt hamnar i blåsväder. Kollega har tidigare skrivit om företaget och deras personalpolitik som bland annat innefattat löneavdrag vid förseningar på en minut, långa ofta delade arbetspass och förbud mot toalettbesök på arbetstid.

Företaget ägs av Gunilla von Platen, framgångsrik entreprenör känd från bland annat tv-serien ”Draknästet” och drivs av hennes man Alfred von Platen. Xzakt jobbar med flera storföretag som bland annat Telia, Statoil och Ellos.

Efter Kollegas artiklar har en facklubb startats upp på Xzakt, och arbetet med arbetsmiljön har kommit igång. Enligt Morgan Andersson kom därför händelsen som en stor överraskning.

– Vi har haft bra samarbeten mellan ledningen och klubben. På det sättet kom detta som en blixt från klar himmel. Alla är så klart inte nöjda med arbetsgivaren ännu, men vi tycker att det har gått åt rätt håll. Det här har inget med våra tidigare problem att göra, säger Morgan Andersson.

 Kollega har sökt Xzakt:s vd Alfred von Platen för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.