Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Krismöte på Xzakt efter skandallistan

Ledningen på callcentret Xzakt kundrelation i Gävle skrev en kränkande lista hur de trodde att personalen skulle bete sig på företagets julfest. Under dagen har företaget haft ett krismöte där man bland annat har diskuterat ledarskapsfrågor.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

”…fläker ut sig.”, ”…försöker på alla...”, ”…blir full och spyr.”, ”…drar hem en kille (läs turk).”

Det är bara ett urval av de beteenden som ledningsgruppen på Xzakt kundrelation i Gävle trodde att personalen skulle anamma under företagets julfest förra året.

Listan ska ha tillkommit som ”ett skämt” när chefen var ute på krogen med sina närmaste medarbetare. Vissa av punkterna på listan har checkats av i efterhand.

Ryktet om listan spred sig hos personalgruppen och under gårdagen läckte den till flera medier. Idag har företaget haft ett krismöte där man bland annat diskuterade ledarskapsfrågor och möjliga åtgärdsplaner.

– Det är minst sagt en annorlunda stämning på jobbet. Många är väldigt ledsna och upprörda. Inte minst den chef som ligger bakom det här. Under förmiddagen hade vi ett stormöte med vd:n där vi diskuterade hur vi ska kunna komma över det här gigantiska berget, säger Morgan Andersson, Unionens klubbsordförande på Xzakt och fortsätter:

– Vi pratade också om att en del oroliga kunder har hört av sig. Det är svårt att säga om vi riskerar att tappa någon efter det här, men det är klart att risken finns.

Chefen bakom listan har också gått ut i ett mejl till de anställda och bett om ursäkt. Bland annat skriver chefen att:

 ”Det är jag tillsammans med mina teamledare som har skrivit listan. Vi är självklart djupt ångerfulla och ledsna. Vi var några chefer som var ute på krogen och åt middag, det ena gav det andra och jag gjorde anteckningar i mitt block. Det var på skämt, vi skojade. Så otroligt korkat…”

”… Sedan, vid en senare middag, åkte dessa oerhört tragiska anteckningar upp på bordet igen, där vi skrev vad som egentligen hände.

Enligt Morgan Andersson har ursäkten mottagits på lite olika sätt.

– Det handlar om digniteten i omskrivningen. Jag står också med på listan. Men det står att jag kommer att prata fackliga frågor och gå hem tidigt, vilket också var vad jag gjorde. Det är en helt annan sak att skriva att man ska ligga med någon, säger han.

Det är inte första gången Xzakt hamnar i blåsväder. Kollega har tidigare skrivit om företaget och deras personalpolitik som bland annat innefattat löneavdrag vid förseningar på en minut, långa ofta delade arbetspass och förbud mot toalettbesök på arbetstid.

Företaget ägs av Gunilla von Platen, framgångsrik entreprenör känd från bland annat tv-serien ”Draknästet” och drivs av hennes man Alfred von Platen. Xzakt jobbar med flera storföretag som bland annat Telia, Statoil och Ellos.

Efter Kollegas artiklar har en facklubb startats upp på Xzakt, och arbetet med arbetsmiljön har kommit igång. Enligt Morgan Andersson kom därför händelsen som en stor överraskning.

– Vi har haft bra samarbeten mellan ledningen och klubben. På det sättet kom detta som en blixt från klar himmel. Alla är så klart inte nöjda med arbetsgivaren ännu, men vi tycker att det har gått åt rätt håll. Det här har inget med våra tidigare problem att göra, säger Morgan Andersson.

 Kollega har sökt Xzakt:s vd Alfred von Platen för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.