Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kreativt arbetsmiljöarbete tog priset

Sveriges bästa arbetsmiljö finns i Bromma. I torsdags belönades It-företaget Caperio med det Stora Arbetsmiljöpriset för spännande grepp i sitt arbetsmiljöarbete.
Publicerad
För att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor och exempel på goda arbetsmiljöer anordnar organisationen Arbetsmiljöforum tävlingen Stora Arbetsmiljöpriset varje år.
-Det är för mycket problematiserande kring arbetsmiljöfrågor. Vi vill vända på steken och lyfta fram det som är bra, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Arbetsmiljöforum.
Av 100 deltagande företag och organisationer gick priset inom den privata sektorn i år till It-återförsäljaren Caperio i Bromma.
Juryn imponerades av företagets tydliga ledar- och medarbetarskapspolicys och dess kreativa upplägg av arbetsmiljöarbete.
-Det är viktigt att ha en uttalad struktur. Våra policys förmedlar tydligt och klart vad man kan förvänta sig och vad man har att leva upp till som chef eller medarbetare, säger Carina Lundström, ekonomi- och personalchef på Caperio.
Företagets 40 anställda arbetar tillsammans i ett öppet kontorslandskap. Bland medarbetarna finns kulturbärare som har som uppgift att agera som känselspröt i arbetsmiljön. De känner av stämningen och spelar en stor roll i kommunikationen mellan ledning och medarbetare. En gång om året har man också en så kallad Extreme Office Makeover då alla får tycka till om den fysiska arbetsmiljön och därmed bli delaktiga i de eventuella förändringar som görs.
Vilka arbetsmiljöproblem som uppmärksammas för tillfället hänger ofta ihop med samhällsdebatten, menar Martine Syrjänen Stålberg på Arbetsmiljöforum. För några år sedan var elöverkänslighet ett ämne som diskuterades en hel del. Men idag är de viktigaste arbetsmiljöfrågorna av psykosocial karaktär. Många skyddsombud hör av sig till Arbetsmiljöforum och efterlyser mer stöd i frågor som rör relationsproblem och samarbetssvårigheter. Läggs locket på om sådana problem uppstår kan det leda till mobbning, kränkande särbehandling och stress med utbrändhet som följd.
- Det är svåra frågor. Hur får man högt i tak på en arbetsplats? undrar Martine Syrjänen Stålberg.

SARA LILJEBLAD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält