Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kontorsstädning KonMari

KonMari kallar den japanska städgurun Marie Kondo sin succéartade städmetod som kortfattat går ut på att bara behålla de ting som ger dig en gnista av glädje. Hennes metod kan även appliceras på våra kontor.
Sofia Broomé Publicerad
Städat skrivbord.
Enligt Marie Kondos metod KonMari ska du fråga dig vilka saker som bidrar till att du känner dig mer positiv och effektiv på jobbet. Foto: Prathan Chorruangsak/Colourbox

Den japanska städgurun Marie Kondos böcker har översatts till 40 språk och sålts i sju miljoner exemplar. Hennes första bok ”Konsten att städa” kom ut i Japan 2010 och finns översatt till svenska. Med den nu aktuella Netflix-serien är den världsomspännande succén ett faktum.

Kanske är det snarare hennes vänliga uppenbarelse än en revolutionerande städmetod som ligger bakom succén men det råder intet tvivel om att hennes engagemang smittar.

När det gäller ordning och reda på kontoret menar hon att det är viktigt att skilja på vad som får dig att känna glädje privat och vad som får dig att känna glädje på jobbet.

”När ditt kontor är städat, blir du mer effektiv eftersom du kommer att använda tiden mer produktivt”, säger hon och ”Du kommer att känna dig mycket mer bekväm på kontoret och det kommer att bidra till att öka din kreativitet och din prestationsförmåga”, säger hon till amerikanska nyhetswebbsidan CNBC.com.

Du ska fråga dig vad för saker som bidrar till att du känner dig mer positiv och effektiv på jobbet. Men liksom när du städar hemma tycker hon att det är viktigt att du tackar det du ska slänga för den betydelse det har haft för dig, innan du hivar iväg det.

”Genom att städa bland dina föremål blir du mer öppen för glädje och din känsla för vad som är viktigt blir tydligare”, säger hon. ”Samma förmåga kan göra dig bättre på att ta beslut och lära dig färdigheter i din egen karriär. Du kommer att bli bättre på att besvara frågor så som ’Vad ska jag hålla utkik efter i min karriär, vad gör att jag känner mig bekväm?’ på så sätt skapar städningen en förändring även i din karriär”.


Marie Kondo. Foto: Seth Wenig/AP Photo

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält