Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Stella, en svart labradoodle, är lite av ordningsman på kontoret. Utan att göra alltför mycket väsen av sig håller hon reda på sin kompis, cockerpoon Noel, som fortfarande är valp och kan vara lite stökig ibland. Fast helt plötsligt är det Stella som busar och slickar fotografen, som ligger på golvet och plåtar, i örat.
Det är helt enkelt ett hundliv på reklambyrån ANR BBDD i centrala Stockholm. Som mest kan det vara fyra hundar på plats, men det är rätt sällan det inträffar. Anna Celay, en av byråns delägare och Stellas matte, poängterar att arbetsplatsen inte ska vara ett alternativ till hunddagis.
– Vi har sagt att hundar är välkomna några dagar i veckan. Men det är en affärsverksamhet, skulle det uppstå problem måste affärerna gå före.
Än så länge, ungefär ett år efter att byrån beslutade att det var okej att ta med hund till jobbet, är det inte problemen som står i fokus. Kunderna uppskattar ofta hundarna, i bästa fall fungerar de som en dörröppnare för affärerna. Medarbetarna är ”mer eller mindre förtjusta”.
Stellas matte Anna Celay. Tack vare inblandningen av pudel hårar Stella väldigt lite. Foto: Fredrik Stehn
– Jag tar ofta med mig Stella hit, dels för min egen skull men också för att alla andra vill träffa henne. Det första hon gör när hon kommer hit är att gå runt och hälsa på alla, säger Anna Celay.
– Det är jättekonstigt, men man mår bra av att umgås med hundar. De bidrar till stämningen och gör det mer familjärt på jobbet. Och i en kreativ verksamhet är det viktigt att också ha kul.
Man blir automatiskt glad när man ser dem, även om det är jobbigt när de skäller
För Clara Lindholm, Noels matte, var det en möjlighet som öppnades när hon insåg att det var okej med hund på byrån. Plötsligt kunde hon skaffa hund. Men att ta med hunden till jobbet ställer också vissa krav, säger hon.
– Man måste ha respekt för att alla inte tycker om hundar, och har man kundmöten måste man alltid kolla först att ingen är allergisk eller hundrädd.
Både Noel och Stella är pudelkorsningar och fäller väldigt lite hår, vilket gör att de är lättare att stå ut med för de flesta allergiker. Men det finns annat som kan ställa till det. Arbetsplatsen består av ett öppet kontorslandskap och redan utan hundar kan det bli bullrigt.
– Det är jobbigt när Noel skäller, jag vill inte att han ska störa de andra, säger Clara Lindholm.
– Jag längtar efter att han ska växa till sig, eftersom han är valp är han väldigt energisk.
Även de som gillar hundar kan bli störda ibland. Channa Rogsten, som sitter intill, är ett exempel.
– Det är otroligt mysigt, man blir automatiskt glad när man ser dem. Fast det finns vissa tillfällen när man vill koncentrera sig och det stör när de skäller.
Kollegan Camilla Rosenzweig, som också är gravt hundförtjust, fyller i:
– Jag tycker inte att man kan ha kontorshundar som springer runt och lajar. Vi är så många som jobbar här så det blir livat ändå.
Den kanske störste hundskeptikern visar sig vara mannen som sa okej till att låta dem vara på jobbet. Vd:n Pontus Karlsson beskriver sig som ”inte superintresserad av hundar”.
– Jag blev jagad av en hund som liten. Jag tycker inte om när de kommer dundrande. Hundägarna brukar säga att hundarna är glada, de viftar ju på svansen. Men vilken ände ska man lita på: svansen eller de där stora tänderna?
Ändå accepterade han alltså hundar på kontoret.
– Jättemånga här tycker att det är bra att de är här. Och det är viktigt att ha ett öppet sinne och våga prova saker. Än så länge har det fungerat bra.
Hans allergi är inte värre än att han klarar av hundarna. Men han tycker att de är ”asjobbiga på möten när de ska ut och in hela tiden” och att det är surt att Stella liksom han själv gillar bollar. Börjar han bolla kommer Stella farande och sedan blir han aldrig av med henne.
– Fast jag tänker att det är samma sak som med växter på kontoret. Jag tänker inte på dem – men skulle de vara borta hade jag nog saknat dem.
Astma- och Allergiförbundet påpekar att det inte finns några säkra pälsdjur eller raser ur allergisynpunkt. Cirka 18 procent av den vuxna befolkningen har pälsdjursallergi och många vuxna med allergisk astma reagerar också på pälsdjur, enligt förbundet.
– Det finns även de som mår dåligt om ett djur har varit i lokalerna tidigare, måste ta medicin för att klara arbetsdagen och får förvärrade symtom om djur tillåts. Då kan det bli en funktionsnedsättning, säger Marie-Louise Luther, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.
– Vår grundpolicy är att sällskapsdjur inte ska förekomma på arbetsplatser. Undantagsvis kan det tillåtas, men bara om största försiktighet och respekt iakttas för dem med allergi. Alla måste kunna vistas på våra arbetsplatser och i våra skolor. Då måste man jobba inkluderande från början och ha en bra policy kring hur man hanterar de här frågorna. I dag lider många i det tysta, man vill inte vara besvärlig och säger inte ifrån.
Förbundet efterlyser nu en tydlig vägledning om pälsdjur på jobbet från Arbetsmiljöverket. Annars, menar förbundet, kan det på sikt leda till diskriminering av personer med pälsdjursallergi som får allt svårare att hitta arbetsplatser fria från pälsdjur.
Några sådana planer har dock inte Arbetsmiljöverket. I ett svar skriver Ywonne Strempl, avdelningschef för regler:
I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att bedöma om en hund på jobbet utgör en risk för ohälsa. För det finns stöd i bland annat reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning och reglerna om arbetsanpassning och rehabilitering. De regler vi ger ut ska passa de allra flesta arbetsplatser och situationer och det är därför sällan lämpligt att utforma dem för detaljerat då de då kan komma att exkludera vissa förhållanden. Riskbedömningar måste genomföras utifrån de förhållanden som finns på den enskilda arbetsplatsen.
När det gäller tillgänglighet kan ibland vissa särintressen ställas mot varandra men målsättningen är ju att de flesta arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. En del behöver allergifri miljö och andra behöver ha ledarhund. Det är därför lämpligt att sådana frågor som handlar om specifika förhållanden på den enskilda arbetsplatsen hanteras mellan parterna på just den enskilda arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kommer inte att ytterligare precisera våra föreskrifter vad gäller pälsdjur på arbetsplatser.
Flera undersökningar tyder på att umgänge med hundar kan ha positiva effekter. Ett försök vid ett äldreboende visar att hundar får de äldre att röra sig mer, bli gladare och mer aktiva. Halten kortisol, ett hormon som utsöndras vid stress, minskar också vid kontakt med djur.
Det har även visat sig att hundägare som får ta med hunden till jobbet upplever minskad stress.
Constanze Leineweber, docent vid Stressforskningsinstitutet, poängterar att hon inte är expert på ämnet hundar på jobbet, men tror att den minskade stressen kan ha flera orsaker.
– Dels rent praktiska, som att man slipper lämna och hämta hunden. Sedan tror jag också att hundar kan bidra till bättre stämning på jobbet.
ARBETSGIVAREN HAR ANSVARET
I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att bedöma om en hund på jobbet utgör en risk för ohälsa. Det bör också finnas en policy om hur man förhåller sig till pälsdjur. Om någon av de anställda riskerar att försämras i sin allergi eller annan överkänslighet eller är hundrädd så kan chefen förbjuda hundar.
– Och när man klappar djur sker det något slags frigörelse av må bra-hormoner. Men detta är kvalificerade gissningar.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.
− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.
Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.
− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.
Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:
− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.
Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.
− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.
Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.
Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?
− För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler.
− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.
Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?
− Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm.
− SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.
Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?
− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.