Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Knivrånad på jobbet - två gånger

Två rån inom loppet av två år. Det har apotekschefen Maria Winberg blivit utsatt för på jobbet. ”Att få en stor kniv mot halsen och hotas med hämnd gör en rädd under lång tid”, säger hon.
Anita Täpp Publicerad
Apotekschefen Maria Winberg bland medicinskåp på ett apotek.
Från och med den 1 augusti i år riskerar den som rånar apotek hårdare straff. Våld eller hot mot tjänsteman gäller nu även ”apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar”. Foto: Kent Eng.

Tre minuter före stängning kom två maskerade rånare, beväpnade med stora knivar, in på Kronans apotek i det dalsländska samhället Färgelanda.

Nyss hade apotekschefen Maria Winberg sett fram emot att snart kunna gå hem för att packa det sista inför en efterlängtad fjällresa med familjen.

Nu var hon och en kollega i stället snabbt i de aggressiva männens våld, och beordrades att öppna det låsta skåpet med narkotikaklassade läkemedel.

Medan en av rånarna länsade skåpet höll den andre koll på Maria och hennes kollega. När hon råkade ta ett litet steg åt sidan satte han snabbt upp kniven mot hennes hals och röt att hon skulle stå stilla.

– Fram till dess hade jag faktiskt lyckats hålla mig lugn och fokuserad. Men när jag fick kniven mot strupen blev jag fruktansvärt rädd. För då hade jag också insett att rånarna var narkotikapåverkade, säger Maria Winberg.

En kort stund senare sänkte visserligen rånaren handen med kniven. Men då tog han i stället tag i hennes namnbricka, läste hennes namn och sa: ”Jag vet att du kommer att ringa polisen. Och att jag kanske åker in på ett år. Men då kommer jag och tar dig sedan.”

Låstes in i städskåp

Maria Winberg.
Maria Winberg. Foto: Kent Eng.

Rånet avslutades med att Maria Winberg och kollegan fråntogs sina mobiler och låstes in i ett litet städskåp där de beordrades stanna i tio minuter.

När de väl larmat fick de snabb hjälp av polisen, liksom av sin arbetsgivare.

– Vi har ett otroligt bra program där man verkligen tar hand om personalen efter en sådan här sak. Exempelvis kom min chef snabbt till apoteket och jag fick psykologhjälp redan samma kväll.

Men trots det – och att hon även fått mycket omtanke från vänner och kunder – har rånet satt djupa spår i Maria.

Länge höll hon alltid noga koll på vem som kom in på apoteket och vågade inte heller vara ensam hemma. Och i dag, fem år efter rånet, mår hon fortfarande dåligt av att möta människor, som i likhet med rånarna, täcker huvudet med en jack- eller tröjhuva.

– Nu har vår säkerhet blivit bättre genom att vi har en låsbar dörr till utrymmet bakom disken och vi kan också sänka ned en skyddande glasruta över disken. Men kommer det in någon med uppdragen huva blir jag alltid väldigt stressad och får hjärtklappning. Och eftersom jag mår dåligt av det undvek jag också länge stora folksamlingar.

Apoteksrånarna greps och dömdes

Även om Maria Winberg är tacksam för att rånarna snart greps och senare dömdes i tingsrätten så innebar det också att hon tvingades möta rånarna igen.

– Och där satt de och hånlog åt mig, när jag berättade hur fruktansvärt mycket de hade skrämt mig.

Rånaren som hotat henne och höll kniven mot hennes hals dömdes till fyra års fängelse, den andre fick ett kortare fängelsestraff.

Men inte heller Maria blev fri efter rättegången – hon oroade sig ständigt för vad som skulle hända när rånarna avtjänat sina straff.

– Jag begärde att få all information om vad som hände med dem. Och när jag fick veta att han som hotat med att han skulle komma efter mig hade kommit ut var det en jättestor grej för mig.

Men efter att ha samtalat med några erfarna polismän kände hon sig lugnare.

Rånarna ute efter narkotika

Nästan exakt på tvåårsdagen av det första rånet blev apoteket och Maria utsatt för ett nytt rån. Också denna gång var rånarna ute efter narkotika.

– Jag trodde den låsta dörren och skyddsglaset skyddade oss. Men eftersom någon glömt att sänka glaset hoppade bara rånarna över disken och kom efter oss med stora köksknivar. Fast det rånet gick ändå så snabbt att jag inte hann bli så rädd.

I maj 2022 utsattes apoteket för ett tredje rån. Men denna gång var Maria ledig och kollegorna lyckades avstyra rånet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.