Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Kan jobbet göra dig frisk?
Sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar är nu vetenskapligt fastställt. Det visar den kunskapsöversikt som forskningsrådet Forte presenterar i dag. Men det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer – och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.
Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.
Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.
Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.
Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa.
För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.
Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.
Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.
Psykisk ohälsa
Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa.
Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.
CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
