Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemmajobb upplevs som hot

Att anställda jobbar hemifrån eller kommer sent och går tidigare, kan upplevas som oerhört provocerande. Forskare vid Lunds universitet har undersökt varför chefer och kollegor känner sig hotade av det allt flexiblare arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill, oavsett hur de presterar. Colourbox

Ska du gå hem redan? är det talande namnet på ett forskningsprojekt som bedrivs vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Projektet föddes delvis ur personlig frustration över att få sin närvaro på jobbet ifrågasatt.

– Det är en känd friskfaktor att du mår bättre av att ha inflytande över hur du lägger upp ditt arbete, hur du fördelar din tid och hur du väljer att lösa dina arbetsuppgifter, det som vi kallar egenkontroll, säger Calle Rosengren som driver forskningsprojektet tillsammans med Mikael Ottosson.

Men trots att man talar mycket om vikten av egenkontroll, att få ihop livspusslet och ett allt flexiblare arbetsliv så förväntas man samtidigt att vara närvarande på arbetsplatsen av så väl vissa chefer som en del kollegor.

– I en av våra fokusgrupper blev det högljudda och känslosamma diskussioner där de informella ledarna talade för att arbete utförs på arbetsplatsen, ingen annanstans. De som inte delade den åsikten hade ganska svårt att komma till tals.

Enligt Calle Rosengren handlar det delvis om att maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill.

Medarbetare, vars ställning handlar om att de troget infunnit sig på jobbet  i alla år, upplever att deras självbild och yrkesidentitet hotas. Calle Rosengren beskriver jobbet som ett drama där anställda har olika roller och där vissa står handfallna när publiken inte är på plats eller om dekoren eller scenen ändras.

– Om man tittar mindre på din närvaro och mer på vad du faktiskt producerar är det klart att det kan kännas obekvämt för vissa. Jag kan ju inte gestalta en hårt arbetande människa när jag inte är synlig för andra.

Han menar att cheferna måste bli betydligt bättre på att tala om vad som förväntas av var och en – vad är mitt uppdrag, när kan det betraktas som uppfyllt. Dessutom måste det finnas spelregler för om och när det är okej att jobba hemifrån för att det inte ska uppstå konflikter på arbetsplatsen.

– Jag vill absolut inte argumentera mot närvaro, men tycker att det måste diskuteras varför närvaro är relevant och i vilka former, så att den blir meningsfull. Diskutera också förväntningar på arbetsplatsen. Det är inte kärnfysik. De nya föreskrifterna från arbetsmiljöverket är ett utmärkt verktyg att utgå ifrån, säger Calle Rosengren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält