Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Har du tackat ditt arbetsmiljöombud?

De har makten att stoppa arbetet om det är fara för anställdas liv och hälsa, men jobbar ofta i det tysta med bedrifter som inte noteras. I veckan uppmärksammas arbetsmiljöombudens arbete.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Uppdraget som arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, är nog så viktigt nu när många jobbar hemifrån. Shutterstock

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. Ett slitigt men betydelsefullt uppdrag, särskilt i coronatider.

– Det är annorlunda nu helt klart. Framför allt då många frågor och funderingar från medlemmar kommer fram då man springer på varandra i korridoren och det gör vi inte längre för alla sitter ju hemma och jobbar, säger Sussi Larsson, som är arbetsmiljöombud på grossistföretaget Menigo.

Läs mer: Arbetsgivarna ska bli bättre på arbetsmiljö

Samtidigt har arbetsmiljöarbetet fungerat bra under pandemin. Bland annat tecknade företaget tidigt ett avtal med en stödlinje, dit de anställda kunde ringa om de hade frågor eller kände sig oroliga till följd av virusspridningen. Medarbetarna fick också möjlighet att plocka hem teknisk utrustning och kontorsmaterial.

– Det enda arbetsgivaren inte stod för var transporten, men om man hade tillgång till en lastbil så kunde man i princip plocka med sig hela sin arbetsplats hem. Det fanns tidigt en förståelse för vilket stöd medarbetarna behövde.

Unionen har totalt 8 167 förtroendevalda som är huvudskyddsombud, arbetsmiljöombud eller regionala ombud. Själv tog Sussi Larsson på sig uppdraget lite av en slump. När företaget skulle flytta från gamla till nya lokaler erbjöd hon sig att vara ansvarig för de husfrågor som kom upp efter flytten. Det debatterades högt och lågt om möblemang, dålig luft, ergonomi, och kaffeautomater. När det gått en tid så hade Sussi kommit in så mycket i arbetsmiljöfrågorna, att när frågan kom var det lika bra att fortsätta.

– Men jag är också en person som brinner för rättvisa, allas lika värde och att de anställda mår bra, så det var naturligt att jag tog mig an rollen, säger Sussi Larsson.  

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

Ylva Harnesks uppdrag startade med ett fall. För många år sedan, då hon började jobba på telekombolaget Teleperformance snubblade hon på en sladd och föll illa. Men ingen gjorde något, så hon låg kvar. Sedan låg hon kvar lite till.

– Jag blev chockad att ingen reagerade. Efteråt var det heller ingen som visste hur man skulle göra, var det skulle rapporteras och hur det skulle förebyggas i framtiden. Så då tänkte jag så här kan vi inte ha det.

När Unionen besökte arbetsplatsen lite senare och föreslog att de anställda skulle starta en klubb så räckte Ylva upp handen och tog på sig uppdraget som arbetsmiljöombud. Något hon aldrig har ångrat, trots att det ibland stormar en del.

– Det ligger ju lite i uppdraget. Många tycker att jag är skitjobbig, att jag tjatar men då påminner jag dem om hur det var innan vi hade klubb och inflytande. Nu har vi samverkan, får information om saker som är på gång. Det gör stor skillnad att tänka på arbetsmiljön, men visst görs mycket jobb i det tysta, säger Ylva Harnesk. 

Arbetsmiljöombud

Skyddsombud eller arbetsmiljöombud ska utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De fungerar som arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor.

Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö och bevaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen.

De omkring 100 000 skyddsombud som finns i dag har en lång rad lagstadgade befogenheter och rättigheter. De kan till exempel stoppa arbetet vid allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.