Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Har du tackat ditt arbetsmiljöombud?

De har makten att stoppa arbetet om det är fara för anställdas liv och hälsa, men jobbar ofta i det tysta med bedrifter som inte noteras. I veckan uppmärksammas arbetsmiljöombudens arbete.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Uppdraget som arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, är nog så viktigt nu när många jobbar hemifrån. Shutterstock

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. Ett slitigt men betydelsefullt uppdrag, särskilt i coronatider.

– Det är annorlunda nu helt klart. Framför allt då många frågor och funderingar från medlemmar kommer fram då man springer på varandra i korridoren och det gör vi inte längre för alla sitter ju hemma och jobbar, säger Sussi Larsson, som är arbetsmiljöombud på grossistföretaget Menigo.

Läs mer: Arbetsgivarna ska bli bättre på arbetsmiljö

Samtidigt har arbetsmiljöarbetet fungerat bra under pandemin. Bland annat tecknade företaget tidigt ett avtal med en stödlinje, dit de anställda kunde ringa om de hade frågor eller kände sig oroliga till följd av virusspridningen. Medarbetarna fick också möjlighet att plocka hem teknisk utrustning och kontorsmaterial.

– Det enda arbetsgivaren inte stod för var transporten, men om man hade tillgång till en lastbil så kunde man i princip plocka med sig hela sin arbetsplats hem. Det fanns tidigt en förståelse för vilket stöd medarbetarna behövde.

Unionen har totalt 8 167 förtroendevalda som är huvudskyddsombud, arbetsmiljöombud eller regionala ombud. Själv tog Sussi Larsson på sig uppdraget lite av en slump. När företaget skulle flytta från gamla till nya lokaler erbjöd hon sig att vara ansvarig för de husfrågor som kom upp efter flytten. Det debatterades högt och lågt om möblemang, dålig luft, ergonomi, och kaffeautomater. När det gått en tid så hade Sussi kommit in så mycket i arbetsmiljöfrågorna, att när frågan kom var det lika bra att fortsätta.

– Men jag är också en person som brinner för rättvisa, allas lika värde och att de anställda mår bra, så det var naturligt att jag tog mig an rollen, säger Sussi Larsson.  

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

Ylva Harnesks uppdrag startade med ett fall. För många år sedan, då hon började jobba på telekombolaget Teleperformance snubblade hon på en sladd och föll illa. Men ingen gjorde något, så hon låg kvar. Sedan låg hon kvar lite till.

– Jag blev chockad att ingen reagerade. Efteråt var det heller ingen som visste hur man skulle göra, var det skulle rapporteras och hur det skulle förebyggas i framtiden. Så då tänkte jag så här kan vi inte ha det.

När Unionen besökte arbetsplatsen lite senare och föreslog att de anställda skulle starta en klubb så räckte Ylva upp handen och tog på sig uppdraget som arbetsmiljöombud. Något hon aldrig har ångrat, trots att det ibland stormar en del.

– Det ligger ju lite i uppdraget. Många tycker att jag är skitjobbig, att jag tjatar men då påminner jag dem om hur det var innan vi hade klubb och inflytande. Nu har vi samverkan, får information om saker som är på gång. Det gör stor skillnad att tänka på arbetsmiljön, men visst görs mycket jobb i det tysta, säger Ylva Harnesk. 

Arbetsmiljöombud

Skyddsombud eller arbetsmiljöombud ska utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De fungerar som arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor.

Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö och bevaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen.

De omkring 100 000 skyddsombud som finns i dag har en lång rad lagstadgade befogenheter och rättigheter. De kan till exempel stoppa arbetet vid allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.