Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hälften har sökt nytt jobb senaste året

Dåligt ledarskap, dåliga karriärmöjligheter och för låg lön får allt fler att söka sig till nya arbetsplatser. Det är främst de erfarna som får ny anställning, enligt en ny undersökning.<br />
Publicerad
Analysföretaget Exido har för andra gången gjort en attitydundersökning bland yrkesverksamma och studerande ingenjörer, ekonomer och systemvetare. Varannan anställd har det senaste året sökt nytt jobb. Av dem var det bara fem procent som gjorde det för att de hade blivit uppsagda.
- Bland systemvetarna är det 75 procent som har sökt nytt jobb. Som arbetsgivare skulle jag fundera över hur jag ska lyckas behålla kompetensen och viktiga nyckelpersoner, säger Ola Källqvist, vice vd och informationschef på Exido.
Det är på dem med erfarenhet som efterfrågan ökar. Företagen är ovilliga att investera i nyutexaminerade, något som studenterna verkar medvetna om. Inte ens var tredje student tror att de kommer att få fast anställning efter avslutad utbildning.
- Företagen har ökat övertidsuttagen. Man ökar produktiviteten men vill inte rekrytera, säger Ola Källqvist.
Utifrån tio parametrar: anställningstrygghet, arbetstid, arbetsuppgifter, etik och samhällsansvar, företagskultur, ledarskap, lönenivå och förmåner, möjlighet att påverka det egna arbetet, utvecklingsmöjligheter samt företagets produkter/tjänster, har de intervjuade fått ge sin bild av det egna företaget. Mest nöjda är medarbetarna på Astra Zeneca, Tetra Pak och Ikea.
- Det är gamla och rätt väletablerade företag som har en långsiktig syn på medarbetarna. De klarade sig förmodligen ganska bra under de svåra åren. Annars tenderar företag att göra dåliga saker i dåliga tider, och det påverkar deras attraktionskraft, säger Ola Källqvist.
Ikea återfinns också bland de företag man helst vill arbeta på, tillsammans med Ericsson och Volvo. Löner, utvecklingsmöjligheter och bra ledarskap är faktorer som har stor betydelse när de intervjuade ska ge sin bild av en attraktiv arbetsplats. Bland kvinnorna anser 28 procent att utfyllnad av föräldrapengen är viktig, men bara 16 procent av männen. När det gäller prestationsrelaterad bonus är situationen den omvända: 27 procent av männen vill ha det, men bara 16 procent av kvinnorna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.