Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hälften har sökt nytt jobb senaste året

Dåligt ledarskap, dåliga karriärmöjligheter och för låg lön får allt fler att söka sig till nya arbetsplatser. Det är främst de erfarna som får ny anställning, enligt en ny undersökning.<br />
Publicerad
Analysföretaget Exido har för andra gången gjort en attitydundersökning bland yrkesverksamma och studerande ingenjörer, ekonomer och systemvetare. Varannan anställd har det senaste året sökt nytt jobb. Av dem var det bara fem procent som gjorde det för att de hade blivit uppsagda.
- Bland systemvetarna är det 75 procent som har sökt nytt jobb. Som arbetsgivare skulle jag fundera över hur jag ska lyckas behålla kompetensen och viktiga nyckelpersoner, säger Ola Källqvist, vice vd och informationschef på Exido.
Det är på dem med erfarenhet som efterfrågan ökar. Företagen är ovilliga att investera i nyutexaminerade, något som studenterna verkar medvetna om. Inte ens var tredje student tror att de kommer att få fast anställning efter avslutad utbildning.
- Företagen har ökat övertidsuttagen. Man ökar produktiviteten men vill inte rekrytera, säger Ola Källqvist.
Utifrån tio parametrar: anställningstrygghet, arbetstid, arbetsuppgifter, etik och samhällsansvar, företagskultur, ledarskap, lönenivå och förmåner, möjlighet att påverka det egna arbetet, utvecklingsmöjligheter samt företagets produkter/tjänster, har de intervjuade fått ge sin bild av det egna företaget. Mest nöjda är medarbetarna på Astra Zeneca, Tetra Pak och Ikea.
- Det är gamla och rätt väletablerade företag som har en långsiktig syn på medarbetarna. De klarade sig förmodligen ganska bra under de svåra åren. Annars tenderar företag att göra dåliga saker i dåliga tider, och det påverkar deras attraktionskraft, säger Ola Källqvist.
Ikea återfinns också bland de företag man helst vill arbeta på, tillsammans med Ericsson och Volvo. Löner, utvecklingsmöjligheter och bra ledarskap är faktorer som har stor betydelse när de intervjuade ska ge sin bild av en attraktiv arbetsplats. Bland kvinnorna anser 28 procent att utfyllnad av föräldrapengen är viktig, men bara 16 procent av männen. När det gäller prestationsrelaterad bonus är situationen den omvända: 27 procent av männen vill ha det, men bara 16 procent av kvinnorna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.