Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grattis alla arbetsmiljöombud!

De jobbar ofta i det tysta och får inte så mycket beröm för sina bedrifter. Men gör ett oerhört viktigt arbete. I dag är det arbetsmiljöombudens dag.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du firat ditt arbetsmiljöombud i dag? Colourbox

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.

Här är tre Unionenmedlemmar som tagit sig an ett slitigt men betydelsefullt uppdrag.

Hans Vejhammar, huvudskyddsombud på Telia

Hur länge har du haft uppdraget?
–  I mer än 15 år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
– Jag började engagera mig fackligt. När jag lärde mig mbl och de delarna så blev det naturligt att komma in på arbetsmiljölagen. Jag tyckte att det var intressant att hjälpa medarbetare med arbetsmiljöfrågor för det är så nära besläktat med andra fackliga frågor. 

Vad är den största utmaningen?
–  Det har varierat över tiden. Tidigare var det att över huvud taget diskutera arbetsmiljö och öka kunskapen om att det är viktigt. En enkel konkret sak som är en utmaning i dag är att få alla dem som är med om en incident på arbetet att skriva en arbetsskadeanmälan.

Vad är största behållningen?
– Att man tillsammans med arbetsgivaren kan påverka arbetsmiljön till det bättre. Man får ett inflytande och blir lyssnad till. Att verka för att något ska bli bättre är såklart härligt när man ser resultat.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Att det kommer nya utmaningar hela tiden. Man byter lokal, flyttar verksamhet, förändrar arbetsmodeller. Sitter man med i riskbedömningar så måste man alltid anpassa sig till nya frågor, exempelvis aktivitetsbaserade kontor, vad innebär det för de anställda och arbetsmiljön? Sen måste man också följa med i lagstiftningen för det gäller att vara påläst. Varefter man får erfarenhet återkommer saker, men det viktigaste att tänka på är att har man en god arbetsmiljö då vinner både medarbetare och företag på det.

 

Carola Hellström, arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud på Sveaskog

Hur länge har du haft uppdraget?
– Jag har varit arbetsmiljöombud i ett och ett halvt år och likabehandlingsombud i två och ett halvt år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
–  För att jag tycker att det är så otroligt viktigt att arbeta för att alla ska ha en bra arbetsmiljö och en bra arbetsplats att komma till.

Vad är den största utmaningen?
–  Det är nog att begränsa sig själv i tid. Allt känns väldigt spännande och intressant och jag vill att de anställda ska känns sig trygga och må bra på jobbet så det finns ingen begränsning i det man kan göra. Men ibland måste man bromsa sig.

Vad är största behållningen?
– Det är att man hjälper till att få människor att få en fungerande och bra vardag. Jag märker det för att anställda är glada när de får de hjälpmedel de behöver, de är tillfreds med sin arbetssituation och många ger uttryck för en tacksamhet så det känns fint.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Vikten av kommunikation och samarbete. Oavsett vilken position eller roll vi har, om vi är arbetstagarrepresentanter eller från arbetsgivarsidan så är det viktigt att jobba för samma mål och det är att alla ska ha det så bra som möjligt på sin arbetsplats.

 

Marianne Engvall, arbetsmiljöombud och fastighetsförvaltare på Phadia

Hur länge har du haft uppdraget?
– I över 30 år. Jag har även varit huvudskyddsombud under nästan tio av dessa år.

Vad är den största utmaningen?
– När jag som huvudskyddsombud var delaktig i ett ombyggnadsprojekt där jag fick framföra mina åsikter om arbetsmiljön för personalen, som skulle jobba i labbet som ombyggnaden gällde, var det inte så lätt att få igenom mina åsikter. Men till slut förstod projektledaren att det skulle bli mindre ändringar i slutet på projektet om man tog hänsyn till arbetsmiljön redan i starten.

Vad är den största behållningen?
– Att vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Mycket om regelverk och hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.