Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grattis alla arbetsmiljöombud!

De jobbar ofta i det tysta och får inte så mycket beröm för sina bedrifter. Men gör ett oerhört viktigt arbete. I dag är det arbetsmiljöombudens dag.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du firat ditt arbetsmiljöombud i dag? Colourbox

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.

Här är tre Unionenmedlemmar som tagit sig an ett slitigt men betydelsefullt uppdrag.

Hans Vejhammar, huvudskyddsombud på Telia

Hur länge har du haft uppdraget?
–  I mer än 15 år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
– Jag började engagera mig fackligt. När jag lärde mig mbl och de delarna så blev det naturligt att komma in på arbetsmiljölagen. Jag tyckte att det var intressant att hjälpa medarbetare med arbetsmiljöfrågor för det är så nära besläktat med andra fackliga frågor. 

Vad är den största utmaningen?
–  Det har varierat över tiden. Tidigare var det att över huvud taget diskutera arbetsmiljö och öka kunskapen om att det är viktigt. En enkel konkret sak som är en utmaning i dag är att få alla dem som är med om en incident på arbetet att skriva en arbetsskadeanmälan.

Vad är största behållningen?
– Att man tillsammans med arbetsgivaren kan påverka arbetsmiljön till det bättre. Man får ett inflytande och blir lyssnad till. Att verka för att något ska bli bättre är såklart härligt när man ser resultat.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Att det kommer nya utmaningar hela tiden. Man byter lokal, flyttar verksamhet, förändrar arbetsmodeller. Sitter man med i riskbedömningar så måste man alltid anpassa sig till nya frågor, exempelvis aktivitetsbaserade kontor, vad innebär det för de anställda och arbetsmiljön? Sen måste man också följa med i lagstiftningen för det gäller att vara påläst. Varefter man får erfarenhet återkommer saker, men det viktigaste att tänka på är att har man en god arbetsmiljö då vinner både medarbetare och företag på det.

 

Carola Hellström, arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud på Sveaskog

Hur länge har du haft uppdraget?
– Jag har varit arbetsmiljöombud i ett och ett halvt år och likabehandlingsombud i två och ett halvt år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
–  För att jag tycker att det är så otroligt viktigt att arbeta för att alla ska ha en bra arbetsmiljö och en bra arbetsplats att komma till.

Vad är den största utmaningen?
–  Det är nog att begränsa sig själv i tid. Allt känns väldigt spännande och intressant och jag vill att de anställda ska känns sig trygga och må bra på jobbet så det finns ingen begränsning i det man kan göra. Men ibland måste man bromsa sig.

Vad är största behållningen?
– Det är att man hjälper till att få människor att få en fungerande och bra vardag. Jag märker det för att anställda är glada när de får de hjälpmedel de behöver, de är tillfreds med sin arbetssituation och många ger uttryck för en tacksamhet så det känns fint.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Vikten av kommunikation och samarbete. Oavsett vilken position eller roll vi har, om vi är arbetstagarrepresentanter eller från arbetsgivarsidan så är det viktigt att jobba för samma mål och det är att alla ska ha det så bra som möjligt på sin arbetsplats.

 

Marianne Engvall, arbetsmiljöombud och fastighetsförvaltare på Phadia

Hur länge har du haft uppdraget?
– I över 30 år. Jag har även varit huvudskyddsombud under nästan tio av dessa år.

Vad är den största utmaningen?
– När jag som huvudskyddsombud var delaktig i ett ombyggnadsprojekt där jag fick framföra mina åsikter om arbetsmiljön för personalen, som skulle jobba i labbet som ombyggnaden gällde, var det inte så lätt att få igenom mina åsikter. Men till slut förstod projektledaren att det skulle bli mindre ändringar i slutet på projektet om man tog hänsyn till arbetsmiljön redan i starten.

Vad är den största behållningen?
– Att vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Mycket om regelverk och hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.