Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grattis alla arbetsmiljöombud!

De jobbar ofta i det tysta och får inte så mycket beröm för sina bedrifter. Men gör ett oerhört viktigt arbete. I dag är det arbetsmiljöombudens dag.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du firat ditt arbetsmiljöombud i dag? Colourbox

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.

Här är tre Unionenmedlemmar som tagit sig an ett slitigt men betydelsefullt uppdrag.

Hans Vejhammar, huvudskyddsombud på Telia

Hur länge har du haft uppdraget?
–  I mer än 15 år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
– Jag började engagera mig fackligt. När jag lärde mig mbl och de delarna så blev det naturligt att komma in på arbetsmiljölagen. Jag tyckte att det var intressant att hjälpa medarbetare med arbetsmiljöfrågor för det är så nära besläktat med andra fackliga frågor. 

Vad är den största utmaningen?
–  Det har varierat över tiden. Tidigare var det att över huvud taget diskutera arbetsmiljö och öka kunskapen om att det är viktigt. En enkel konkret sak som är en utmaning i dag är att få alla dem som är med om en incident på arbetet att skriva en arbetsskadeanmälan.

Vad är största behållningen?
– Att man tillsammans med arbetsgivaren kan påverka arbetsmiljön till det bättre. Man får ett inflytande och blir lyssnad till. Att verka för att något ska bli bättre är såklart härligt när man ser resultat.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Att det kommer nya utmaningar hela tiden. Man byter lokal, flyttar verksamhet, förändrar arbetsmodeller. Sitter man med i riskbedömningar så måste man alltid anpassa sig till nya frågor, exempelvis aktivitetsbaserade kontor, vad innebär det för de anställda och arbetsmiljön? Sen måste man också följa med i lagstiftningen för det gäller att vara påläst. Varefter man får erfarenhet återkommer saker, men det viktigaste att tänka på är att har man en god arbetsmiljö då vinner både medarbetare och företag på det.

 

Carola Hellström, arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud på Sveaskog

Hur länge har du haft uppdraget?
– Jag har varit arbetsmiljöombud i ett och ett halvt år och likabehandlingsombud i två och ett halvt år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
–  För att jag tycker att det är så otroligt viktigt att arbeta för att alla ska ha en bra arbetsmiljö och en bra arbetsplats att komma till.

Vad är den största utmaningen?
–  Det är nog att begränsa sig själv i tid. Allt känns väldigt spännande och intressant och jag vill att de anställda ska känns sig trygga och må bra på jobbet så det finns ingen begränsning i det man kan göra. Men ibland måste man bromsa sig.

Vad är största behållningen?
– Det är att man hjälper till att få människor att få en fungerande och bra vardag. Jag märker det för att anställda är glada när de får de hjälpmedel de behöver, de är tillfreds med sin arbetssituation och många ger uttryck för en tacksamhet så det känns fint.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Vikten av kommunikation och samarbete. Oavsett vilken position eller roll vi har, om vi är arbetstagarrepresentanter eller från arbetsgivarsidan så är det viktigt att jobba för samma mål och det är att alla ska ha det så bra som möjligt på sin arbetsplats.

 

Marianne Engvall, arbetsmiljöombud och fastighetsförvaltare på Phadia

Hur länge har du haft uppdraget?
– I över 30 år. Jag har även varit huvudskyddsombud under nästan tio av dessa år.

Vad är den största utmaningen?
– När jag som huvudskyddsombud var delaktig i ett ombyggnadsprojekt där jag fick framföra mina åsikter om arbetsmiljön för personalen, som skulle jobba i labbet som ombyggnaden gällde, var det inte så lätt att få igenom mina åsikter. Men till slut förstod projektledaren att det skulle bli mindre ändringar i slutet på projektet om man tog hänsyn till arbetsmiljön redan i starten.

Vad är den största behållningen?
– Att vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Mycket om regelverk och hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält