Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Gör personalvården skattefri!

- Det är orimligt att omsorg om anställda beskattas medan omsorg om maskiner inte gör det.<br />Det säger Åke Nilsson, regionchef för Sif Östra Småland, som vill att den förebyggande personalvården ska bli skattefri.
Publicerad
Åke Nilsson anser att beskattningen bygger på en föråldrad princip som härstammar från det gamla industrisamhället och som det nu är dags att ändra på. I en motion till Sifs fullmäktige ber Sif Östra Småland förbundsledningen prioritera frågan.
- I dag är det ju ofta det som sitter i huvudet på folk, och inte i maskinerna, som är viktigast på företagen. Vi hoppas få igång en diskussion så att produktionsfaktorerna människor och maskiner jämställs, säger Åke Nilsson.
En orsak till Sif Östra Smålands engagemang i frågan är en pågående tvist mellan ett ingenjörsföretag och skattemyndigheten. Företaget anser att dess förebyggande arbetsmiljöarbete ska ses som en skattebefriad produktionskostnad.
- På den här arbetsplatsen har man en väl genomarbetad plan för att personalen ska må bra. Förutom en rad olika friskvårdsprojekt så har man satsat mycket på att de anställda ska känna sig delaktiga och sedda i arbetet. Det har resulterat i att man har låg sjukfrånvaro trots mycket stress på arbetsplatsen, säger Åke Nilsson.
- Om man ska arbeta förebyggande så måste det också finnas incitament för att göra det. Och då inte bara av mänskliga skäl utan också av samhällsekonomiska. Sjukskrivningarna kostar i runda tal samhället 100 miljarder per år. Då ska man väl gynna de arbetsgivare som arbetar i förebyggande syfte.
Åke Nilsson är mycket kritisk till det förhållandet att arbetsgivare ska betala skatt för förebyggande personalvård medan arbetsgivare med anställda som behöver rehabilitering kan få stort offentligt stöd.
- Det ger ju helt fel signaler att man får hjälp först då man kört personalen i botten, säger Åke Nilsson.
Sif Östra Småland hoppas med sin motion få upp frågan på Sifs dagordning.
- Vi har inget färdigt förslag på hur vi ska gå till väga. Men vi måste börja gräva i det här och sedan hitta tekniska system för att komma dit vi vill. Kanske får vi söka stöd inom TCO och försöka påverka uppåt, säger Åke Nilsson.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.