Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning om teambuilding

Hawthornestudierna, Firo-modellen och Wheelan är olika forskningsprojekt om teambuilding.
Johanna Rovira Publicerad

Hawthornestudierna:
En rad forskningsaktiviteter som undersökte vad som hände med en grupp arbetare under olika förhållanden. En slutsats som drogs var att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för de anställda. Personal som känner sig sedda och uppskattade är  mer motiverade att arbeta.

I ett experiment där två olika grupper jämfördes sattes det informella ledarskapet och gruppdynamiken på kartan som en avgörande förklaringsfaktor bakom produktionseffektivitet hos den ena gruppen.

Forskningsresultat sporrade företagen att gruppera anställda i effektiva arbetslag.  Under decennierna som följde blev arbetsgivare medvetna om vikten av att upprätt­hålla en positiv arbetskultur och relation med arbetstagarna vilket förmodligen lett till uppkomsten av teambuildingövningar.

FIRO-modellen:
Tillhörighetsfasen uppstår när ett team bildas. Medlemmarna tar tempen på varandra och alla är måna om att bli accepterade av de andra.

Rollsökningsfasen: Medlemmarna försöker finna sin plats i teamet. Krävande fas som tar tid att gå igenom och där konflikter och kraftmätningar uppstår. Undergrupper kan bildas.

Öppenhetsfasen: Medlemmarna har hittat en balans mellan olika intressen och blir ett bra team som bygger på samhörighet, tillit och trygghet.

Enligt Firo-teorin ska grupputvecklingen ses som cyklisk, så ett team går så småningom tillbaka till en ny tillhörighetsfas.

Wheelan: 
Liknar gruppens utveckling med individens - börjar med en fas där gruppen är beroende av ledaren liksom barnet är beroende av föräldern.

Andra fasen: Under tonåren görs uppror - ledaren utmanas och medlemmar tar strid mot varandra. Tredje fasen präglas av tillit. I fas fyra är gruppen som bäst. I fas fem upplöses gruppen.

Wheelan är kritisk till att man i teambuilding försöker få gruppen att hoppa över fas två, vilket hon menar är omöjligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kaffets betydelse för hur du presterar – på jobbet

Två av tio anställda dricker inte kaffe! För resten av oss är kaffet avgörande för om vi presterar bra eller är irriterade och griniga.
Johanna Rovira Publicerad 24 oktober 2024, kl 06:04
Till vänster en kvinna dricker kaffe på jobbet, till höger en nyupphälld kopp kaffe ställd ovanpå en bärbar dator på jobbet.
Kaffets betydelse på arbetsplatsen? Större än du tror. En ny Sifoundersökning visar att tre av fyra anställda anser att gott kaffe ökar arbetsglädjen. Majoriteten av kaffekonsumtionen i Sverige sker på jobbet. Foto: Colourbox.

Tro det eller ej – kaffe på jobbet är ingen självklar anställningsförmån. På vissa arbetsplatser får de anställda betala sitt kaffe om de vill ha något. Å andra sidan lär det finnas arbetsplatser som har en barista anställd för att göra små hjärtan i de anställdas lattemuggar. Majoriteten av oss koffeinister på större arbetsplatser har dock tillgång till maskiner med den mörka, varma vätska som ibland oförtjänt kallas kaffe. 

Att kaffet är viktigt för majoriteten av oss anställda, visar en ny Sifoundersökning, initierad av den troligtvis partiske kaffeleverantören Beans in a cup. Undersökningen slår fast att Sverige har en topplacering på listan över kaffesörplande länder i världen och att merparten av vår kaffekonsumtion sker på jobbet.

2,2 koppar kaffe nödvändigt för välmående

Tre av fyra kaffedrickare anser att gott kaffe på jobbet ökar arbetsglädjen och ännu fler menar att det skulle gå åt pipsvängen om arbetsgivaren plötsligt fick för sig att dra in kaffet som förmån. De skulle känna sig mindre uppskattade och befarar att det skulle bli svårt jobbigt att vara utan. Drygt en tiondel menar att det inte skulle funka överhuvudtaget med kaffestopp, de behöver sina i 2,2 kaffekoppar per arbetsdag. 

Nu kommer förhoppningsvis inte arbetsgivaren dra in på kaffet – chefer är nämligen den yrkeskategori som är mest beroende av sin koffeinfix, enligt undersökningen. Fyra av fem chefer behöver kaffet för att vara effektiva och närmare var fjärde chef blir irriterad när kaffeabstinensen sätter in.

Kaffe smakar bättre bälgat

Kaffet ska för övrigt aldrig smuttas utan bälgas, enligt tidigare forskning vid universitetet i Neapel. Klunkas kaffet frigörs mer arom och kaffet smakar bättre. Men nu dricker vi inte kaffe främst för smakens skull, utan för att få i oss koffeinet, hävdar forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern, som försökte hitta förklaringen till våra dryckespreferenser. 

Enligt en annan amerikansk studie så kan kaffetåren dessutom rädda liv – män som dricker mellan två och sex koppar (obs - troligtvis blaskigt amerikanskt kaffe) löper 10 procent mindre risk att avlida än tesörplande kollegor. För kvinnor är dödsrisken 14 procent lägre.