Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning om teambuilding

Hawthornestudierna, Firo-modellen och Wheelan är olika forskningsprojekt om teambuilding.
Johanna Rovira Publicerad 27 januari 2014, kl 13:40

Hawthornestudierna:
En rad forskningsaktiviteter som undersökte vad som hände med en grupp arbetare under olika förhållanden. En slutsats som drogs var att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för de anställda. Personal som känner sig sedda och uppskattade är  mer motiverade att arbeta.

I ett experiment där två olika grupper jämfördes sattes det informella ledarskapet och gruppdynamiken på kartan som en avgörande förklaringsfaktor bakom produktionseffektivitet hos den ena gruppen.

Forskningsresultat sporrade företagen att gruppera anställda i effektiva arbetslag.  Under decennierna som följde blev arbetsgivare medvetna om vikten av att upprätt­hålla en positiv arbetskultur och relation med arbetstagarna vilket förmodligen lett till uppkomsten av teambuildingövningar.

FIRO-modellen:
Tillhörighetsfasen uppstår när ett team bildas. Medlemmarna tar tempen på varandra och alla är måna om att bli accepterade av de andra.

Rollsökningsfasen: Medlemmarna försöker finna sin plats i teamet. Krävande fas som tar tid att gå igenom och där konflikter och kraftmätningar uppstår. Undergrupper kan bildas.

Öppenhetsfasen: Medlemmarna har hittat en balans mellan olika intressen och blir ett bra team som bygger på samhörighet, tillit och trygghet.

Enligt Firo-teorin ska grupputvecklingen ses som cyklisk, så ett team går så småningom tillbaka till en ny tillhörighetsfas.

Wheelan: 
Liknar gruppens utveckling med individens - börjar med en fas där gruppen är beroende av ledaren liksom barnet är beroende av föräldern.

Andra fasen: Under tonåren görs uppror - ledaren utmanas och medlemmar tar strid mot varandra. Tredje fasen präglas av tillit. I fas fyra är gruppen som bäst. I fas fem upplöses gruppen.

Wheelan är kritisk till att man i teambuilding försöker få gruppen att hoppa över fas två, vilket hon menar är omöjligt.

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.