Följande föreslås:
* En ny företagshälsovårdslag. Därigenom skulle enskilda företagshälsovårdsenheter kunna få ett samhälleligt godkännande eller ett slags kvalitetsstämpel. Kompetensområdena föreslås bli medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi.
* En företagshälsovårdsnämnd inrättas, mångsidigt sammansatt och med syfte att bland annat godkänna företagshälsovårdsenheter.
* Utbildning, forskning och utveckling med tydligt ansvar förlagt till Arbetslivsinstitutet. Utbildningsvolymen behöver öka under kommande år. Forskning om företagshälsovård borde också komma till stånd. För trots att den under 40 år har varit föremål för nästan kontinuerlig utredning går nyttan inte att belägga. Varken hälsomässigt eller samhällsekonomiskt.
* Användandet av godkänd företagshälsovård bör stimuleras. Exempelvis genom att företag får avdragsrätt i inkomstbeskattningen.
* Ändringar i arbetsmiljölagen. Tydligare krav på arbetsgivare att bedöma behovet av extern expertis (som företagshälsovård) i arbetsmiljöarbetet.
* Samarbete mellan företagshälsovården och allmänna hälso- och sjukvården. Det bör utgå från huvuduppgifterna, förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Bakgrunden till 2003 års företagshälsovårdsutredning är förstås den växande ohälsan som den avspeglar sig i allt fler sjukskrivna och förtidspensionerade. Trots alla utredningar är företagshälsovård ett icke-definierat begrepp. 67 procent av arbetstagarna omfattas av någon form av företagshälsovård. Kvaliteten och lönsamheten varierar kraftigt.
LISBETH NIEMINEN