Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fokusera mer så här!

Så du är tillbaka på jobbet? Inkommande mejl blippar i hörnet av skärmen. Mobilen plingar av nyhetsflashar. Kollegorna står strax bakom din stol och berättar tokiga anekdoter från skidbacken för varandra. Hur ska man någonsin kunna fokusera på jobbet? Jo, så här.
Gabriella Westberg Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Jonas Jacobsson, handikappidrottare som tävlar i sportskytte, vet hur man fokuserar. Janerik Henriksson/TT
  1. TRÄNA PÅ FOKUS – ÄVEN PÅ FRITIDEN!
    Din hjärna blir vad du tänker – bokstavligen – tänker du lite på allt hela tiden tappar du förmågan att fokusera. Öva dig på uthållighet, att hålla fokus under minst 30 minuter åt gången. Sedan kan du ta en paus och tänka på annat i tio minuter.
     
  2. SNOOZA INTE HJÄRNANS VÄCKARKLOCKA - SKRIV UNDAN TANKAR PÅ ANNAT
    Skriv en lista på det som snurrar i huvudet, schemalägg hantering av varje punkt, för att göras nu eller vid en annan bestämd tidpunkt, släpp det sedan.
     
  3. FINN EN PLATS FÖR FOKUS OCH STÄNG IN DIG! 
    Stäng in dig i ditt fokus. Om du fokuserar bäst på ett bullrigt café på stan eller i ett stängt, tyst rum – utför jobbet där du vet att du får jobbet gjort. Och försök att lämna mobiler och andra distraktioner utanför, eller åtminstone på ljudlöst.
     
  4. REAGERA MINDRE – AGERA MER
    Stäng av push-notiser och andra aviseringar både på mobil och dator. Ställ in mobilen på ljudlöst. Minimera risken för avbrott och störningar utifrån. Och träna dig på att inte slentrianmässigt titta till då och då, för att se vad som händer i sociala medier. Det kan du göra sedan.
     
  5. SOV!
    Gör det. 



1. Träna på fokus! 
Simultankapacitet var ett hett begrepp för några år sedan; att kunna jonglera med många bollar i luften och växla snabbt mellan högt och lågt, komplexa uppgifter och löst snack. Sedan kom forskning som visade att jonglören inte alls är bättre på att fokusera – inte om man avser varje enskild boll.

Den som är van att snabbt och lätt växla uppmärksamhet och ta in allt som händer bakom kontorsstolen samtidigt som hen håller koll på nyhetsläget i världen och svarar på mejl från chefen tror ofta att hen så fort det behövs kan zooma in och fokusera på en avskild uppgift. Att klara av att multitaska kan dessutom ge en berusande känsla av att vara ”on top”, som kan vara svår att släppa.

Men den dystra sanningen för alla oss som lever i flera parallella dimensioner av sociala nätverk, nyhetsfilter och själva den fysiska omgivningen, är att vi presterar sämre än de som inte fragmentiserar sin uppmärksamhet genom att hålla lite koll på allt.

- Själva grejen med att fokusera är att stanna i det. Multitasking är en katastrof för hjärnan – även om man upplever att man är bra på det så är vi inte det. Vi presterar sämre när vi gör flera saker samtidigt, säger hjärnforskaren Katarina Gospic till TT. 

Att multitaska i jobbet är alltså direkt inopportunt för arbetsprestationen och därmed karriären, lönen, pensionen och så vidare. Men vad värre är, även om du bara låter hjärnan studsa omkring mellan olika distraktioner på fritiden – påverkar det din förmåga att fokusera även på arbetstid.

Läs mer: Många bollar i luften kan förminska hjärnan 

Förmågan att fokusera är som en muskel - något man tränar upp och håller i form genom att motionera. Släpper man fokus, tappar man fokus. Muskeln blir slapp.

- Vi ser att användningen av mobiler, datorer och läsplattor ändrar på hjärnans funktioner, säger Larry Rosen, professor i psykologi vid University of California San Diego, till SVT

Hans forskning visar att hjärnans förmåga att fokusera påverkas negativt när blodströmmar snabbt flyttas mellan de hjärncentra som stimuleras när man till exempel använder flera olika skärmar  samtidigt. Som att kolla Facebook-statusar på mobilen samtidigt som man ser en film på TV.

Men det är inte så lätt att sluta titta på mobilen, som många vet. Varje pling innebär ett potentiellt dopaminrus, hjärnans belöningssystem går igång när du ser att någon gillat eller kommenterat ditt inlägg. Det är skönt att se att man är med i den digitala samvaron.

- Vi måste lära oss att inte reagera på grund av ångest och plocka upp telefonen av oro att missa att någon ringt, sms:at eller mejlat. Men det behövs beteendeträning. Vi dreglar över våra telefoner och vi måste öva på att leva utan dem, säger Larry Rosen.

2. Snooza inte  - skriv ner! Det vore en enkel sak att fokusera på en uppgift om inte hjärnan hela tiden sprang iväg och började fundera över varför kollegan inte ringer tillbaka, vad den där omorganisationen egentligen handlar om eller ifall parkeringstiden är på väg att gå ut.

När hjärnan samtidigt tänker på annat blir det nämligen mindre energi över för den uppgift du står inför. Du blir helt enkelt lite dummare än du skulle behöva vara. Men oro och tankar på annat försvinner inte alltid för att du säger åt dem. Däremot kan du tillfälligt ta ut tankarna ur huvudet och föra ner dem i skrift.

Enligt Daniel J. Levitin, forskare i neurovetenskap, förhindras ”repetitions-loopar” i hjärnan när man skriver ner tankar och uppgifter. När du har något du vet att du måste göra, inte får glömma, fungerar hjärnan som en alarmklocka som du kan snooza men som snart påminner dig igen. Och igen. 

Genom att skriva ner och schemalägga hanteringen av de problem eller uppgifter du inte kan släppa, signalerar du till dig själv att saken är, om än tillfälligt, hanterad och hjärnan kan slappna av. Som att ställa in väckarklockan på en ny tid så att du kan sova en timme till. Och du kan fokusera på det du ska.

3. Finn en plats för fokus. Stäng in dig i en madrasserad och ljudisolerad cell. Inte nödvändigtvis bokstavligen. Men tänk efter var och under vilka omständigheter du brukar kunna fokusera. Är det på ett bullrigt café på stan eller kan du stänga en dörr till ditt kontor?

Vi kan inte alltid själva bestämma hur våra arbetsplatser ska utformas, men det finns en del knep. Kanske kan öronskydd som sådana byggarbetare har hjälpa dig att skapa ett tyst rum mitt i det öppna kontorslandskapet? Ibland kan ett bra, riktat ljus hjälpa. Eller musik?

Goda vanor skapas genom insikter om förhållandet mellan aktivitet och resultat, och omständigheterna därikring. När väl vanan är etablerad kan olika nycklar aktivera beteendet, till exempel att fokusera så fort du sätter på dig de där öronskydden. Det menar Wendy Wood, professor i organisationspsykologi. 

Arbetsgivare som ser till att hjälpa sina medarbetare att fokusera och stänga ute distraktioner får bättre produktivitet och mindre sjukfrånvaro.

Läs mer: Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta 

En av tankarna med aktivitetsbaserade kontorslösningar är att skapa särskilda rum för olika typer av arbetsuppgifter. Det finns forskning som visar att fokus ökar om man kan göra en typ av uppgifter vid ett skrivbord och en annan typ vid ett annat; att den specifika omgivningen då fungerar som sådana nycklar som triggar rätt fokus. Emellertid finns också annan forskning som visar att de aktivitetsbaserade kontorslösningarna i praktiken sällan funkar som de är tänkta att göra. Kanske för att de är beslutade och utformade ovanifrån, lika för alla, medan behoven för att nå fokus är individuella.

Läs mer: Framtidens arbetsplats 

4. Stäng av manickerna. Om du inte vill bli distraherad – stäng då av alla distraherande push-notiser, mejlaviseringar och dylikt. Du måste inte reagera på ett mejl i samma sekund som det ramlar ner i din inkorg. Faktiskt inte. För varje gång din hjärna noterar en avisering av något slag tappar du fokus på det du gör. Du blir reaktiv, i stället för aktiv.

Ofta är den avisering du får, om till exempel ett nytt mejl, ändå ingenting du kan agera på direkt. Då hamnar uppgiften att svara på mejlet i stället i kön och repetitionsloopen eller väckarklockan i hjärnan drar igång för att påminna dig med korta intervaller. Då måste du ta dig tid att skriva ner uppgiften på den där listan, och så vidare. Stäng av, bara!

5. Sov. Din hjärna är en komplex apparat som gör mycket avancerade analyser dagarna i ända. Den behöver vila. Och för hjärnan innebär vila inte att ligga ner, utan att sova djupt. Så låt bli att natta dig själv genom att twittra eller plöja tv-serier från sängen. Det blå ljuset från en skärm stör dessutom din efterföljande sömn lika effektivt som om du just druckit en kopp kaffe.

Läs mer: Blått ljus effektivare än kaffe 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Unionen om mobbning: ”Behövs tydligare regler”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.

Mobbning på arbetsplatsen
Gunnar Johansson blev mobbad och utfryst på jobbet efter att han kritiserat sin arbetsplats sätt att söka forskningspengar. Foto: Fredrik Hjerling

Varken arbetsgivare eller lokala fackklubbar ska hantera frågor om trakasserier på jobbet, anser Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap. I sin bok ”Konsten att överleva mobbning – att gå vidare när jobbet brutit ner dig” beskriver han hur han blev utstött sedan han protesterat mot att hans arbetsplats, Högskolan i Halmstad, förskönade verkligheten i en ansökan om forskningsrättigheter.

– Högskolan ville ange att vi utförde forskning som vi inte gjorde. För mig var det en självklarhet att inte försköna ansökan.

Hur visade sig mobbningen?

– Kollegorna slutade prata med mig, jag tilldelades undervisning som inte passade mig, jag fick ingen löneförhöjning, jag blev inte kallad till möten, jag förlorade mitt arbetsrum och blev placerad i en tom korridor i en annan byggnad. Chefen och den grupp jag arbetade närmast med menade att det var jag som var problemet.

Vilken hjälp fick du när du sökte stöd?

– När jag kontaktade Arbetsmiljöverket fick jag beskedet att det är arbetsgivaren som utreder trakasserier på jobbet. I mitt fall var det min chef som var mobbaren och det innebar att den som mobbade också utredde ärendet. Arbetsgivaren ska ha ansvaret för arbetsmiljön, men den ska inte utreda sina egna ärenden, anser jag.

Du är också kritisk mot företagshälsan – varför?

– Företagshälsovården finansieras av arbetsgivaren som därmed blir en så viktig kund och en så stor inkomstkälla för företagshälsan att det uppstår ett beroendeförhållande. Mobbning och andra psykosociala frågor bör i stället vara en uppgift för den allmänna vården.

Vilket stöd fick du av facket?

Gunnar Johansson

– Jag fastnade på den lokala fackliga nivån och insåg efteråt att den inte ska jobba med så här känsliga frågor. Den lokala fackklubbens uppgift i arbetsmiljöärenden bör vara fysiska frågor som till exempel skyddsräcken och kemikalier. Sådana brister är enklare att påtala. Psykosociala frågor är mycket besvärligare – mobbarna kan ju vara andra fackliga medlemmar och även då finns en risk att det uppstår beroendeförhållanden.

Hur var det att gå till arbetsplatsen under den här tiden?

– Obehagligt. Jag hade en klump i magen varje gång jag gick dit. Kollegorna undvek mig. Jag blev socialt isolerad och så småningom sjukskriven. Mobbningen startade 2011 och pågick under fem år. 2016 kom vi överens om att högskolan skulle köpa ut mig. Det var enda utvägen jag kunde se.

I boken uppehåller du dig mycket vid begreppet makt – varför?

– Arbetsgivarna har arbetsmiljöansvaret, men om de inte följer föreskrifterna så får det inga konsekvenser. Maktobalansen förvärras om det är en chef som mobbar. Det är inte så konstigt att en arbetsgivare inte vill medge att den gjort fel, det är mänskligt. Men just därför är det så viktigt att ansvaret för utredningen ligger på en extern oberoende part, till exempel en myndighet eller någon form av neutralt ombud.

Du citerar Martin Luther King. Vad kan han lära oss?

– Hans ord ”Den yttersta tragedin är inte den onda människans brutalitet utan de goda människornas tystnad” fångar mobbningens dynamik. Hela gruppen är sällan engagerad i en mobbning, utan den drivs av en eller ett par aktiva personer. Arbetskamrater kan försäkra sin sympati i enrum, men de ger sällan ett samlat eller öppet stöd. Jag har förståelse för att kollegor inte vill riskera sin karriär och många vill höra den andra sidans version innan de tar ställning.

Kan du se att du på något sätt själv bidrog till situationen?

– Nej, och jag tycker fortfarande att jag gjorde rätt. Jag såg ett fel och påtalade det för chefen. Den forskning jag tagit del av visar att det inte finns något speciellt eller gemensamt personlighetsdrag hos dem som blir mobbade eller utsatta för psykiskt våld.

När jag skrev boken ville jag ha med chefens och kollegors perspektiv, men de ville inte bidra med det.

Vad hände efter att du lämnat din arbetsplats?

– Jag sökte många liknande jobb på andra högskolor men fick aldrig något, trots att jag många gånger blev placerad som etta av de sakkunniga. Till slut tröttnade jag och utbildade mig till lastbilschaufför. Om det är något jag ångrar så är det att jag inte insåg nödvändigheten av att byta bransch tidigare. 

Högskolan i Halmstad vill inte kommentera händelsen

Högskolan i Halmstad avböjer att ge sin syn på Gunnar Johanssons berättelse. I ett mejl till Kollega skriver högskolans kommunikationschef Selma Sedelius:

”Eftersom Gunnar Johansson avslutade sin anställning 2017 vill Högskolan i Halmstad inte kommentera hans fall utöver det vi kan säga generellt om högskolans hållning: att vi inte tolererar mobbning, kränkande särbehandling eller andra former av diskriminering, och har tydliga riktlinjer hur sådant hanteras.” 

”Gunnar Johanssons fall hanterades och utreddes så som vi är skyldiga att göra. Såvitt jag kan bedöma finns det i nuläget inte någon verksam chef kvar av dem som var chefer när detta hände”, skriver Selma Sedelius.

SVT intervjuade Gunnar Johansson i mars 2017. I det inslaget uppgav arbetsgivaren att det gjorts en utredning på arbetsplatsen och att många medarbetare då gav en annan bild av vad som hänt än den Gunnar Johansson ger.

– Vi har utrett det här ärendet väldigt noggrant och konstaterat att han inte blivit utsatt för någon kränkande särbehandling, sa Thorsteinn Rögnvaldsson, som då var vikarierande rektor på Högskolan i Halmstad till SVT.