Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fokusera mer så här!

Så du är tillbaka på jobbet? Inkommande mejl blippar i hörnet av skärmen. Mobilen plingar av nyhetsflashar. Kollegorna står strax bakom din stol och berättar tokiga anekdoter från skidbacken för varandra. Hur ska man någonsin kunna fokusera på jobbet? Jo, så här.
Gabriella Westberg Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Jonas Jacobsson, handikappidrottare som tävlar i sportskytte, vet hur man fokuserar. Janerik Henriksson/TT
  1. TRÄNA PÅ FOKUS – ÄVEN PÅ FRITIDEN!
    Din hjärna blir vad du tänker – bokstavligen – tänker du lite på allt hela tiden tappar du förmågan att fokusera. Öva dig på uthållighet, att hålla fokus under minst 30 minuter åt gången. Sedan kan du ta en paus och tänka på annat i tio minuter.
     
  2. SNOOZA INTE HJÄRNANS VÄCKARKLOCKA - SKRIV UNDAN TANKAR PÅ ANNAT
    Skriv en lista på det som snurrar i huvudet, schemalägg hantering av varje punkt, för att göras nu eller vid en annan bestämd tidpunkt, släpp det sedan.
     
  3. FINN EN PLATS FÖR FOKUS OCH STÄNG IN DIG! 
    Stäng in dig i ditt fokus. Om du fokuserar bäst på ett bullrigt café på stan eller i ett stängt, tyst rum – utför jobbet där du vet att du får jobbet gjort. Och försök att lämna mobiler och andra distraktioner utanför, eller åtminstone på ljudlöst.
     
  4. REAGERA MINDRE – AGERA MER
    Stäng av push-notiser och andra aviseringar både på mobil och dator. Ställ in mobilen på ljudlöst. Minimera risken för avbrott och störningar utifrån. Och träna dig på att inte slentrianmässigt titta till då och då, för att se vad som händer i sociala medier. Det kan du göra sedan.
     
  5. SOV!
    Gör det. 



1. Träna på fokus! 
Simultankapacitet var ett hett begrepp för några år sedan; att kunna jonglera med många bollar i luften och växla snabbt mellan högt och lågt, komplexa uppgifter och löst snack. Sedan kom forskning som visade att jonglören inte alls är bättre på att fokusera – inte om man avser varje enskild boll.

Den som är van att snabbt och lätt växla uppmärksamhet och ta in allt som händer bakom kontorsstolen samtidigt som hen håller koll på nyhetsläget i världen och svarar på mejl från chefen tror ofta att hen så fort det behövs kan zooma in och fokusera på en avskild uppgift. Att klara av att multitaska kan dessutom ge en berusande känsla av att vara ”on top”, som kan vara svår att släppa.

Men den dystra sanningen för alla oss som lever i flera parallella dimensioner av sociala nätverk, nyhetsfilter och själva den fysiska omgivningen, är att vi presterar sämre än de som inte fragmentiserar sin uppmärksamhet genom att hålla lite koll på allt.

- Själva grejen med att fokusera är att stanna i det. Multitasking är en katastrof för hjärnan – även om man upplever att man är bra på det så är vi inte det. Vi presterar sämre när vi gör flera saker samtidigt, säger hjärnforskaren Katarina Gospic till TT. 

Att multitaska i jobbet är alltså direkt inopportunt för arbetsprestationen och därmed karriären, lönen, pensionen och så vidare. Men vad värre är, även om du bara låter hjärnan studsa omkring mellan olika distraktioner på fritiden – påverkar det din förmåga att fokusera även på arbetstid.

Läs mer: Många bollar i luften kan förminska hjärnan 

Förmågan att fokusera är som en muskel - något man tränar upp och håller i form genom att motionera. Släpper man fokus, tappar man fokus. Muskeln blir slapp.

- Vi ser att användningen av mobiler, datorer och läsplattor ändrar på hjärnans funktioner, säger Larry Rosen, professor i psykologi vid University of California San Diego, till SVT

Hans forskning visar att hjärnans förmåga att fokusera påverkas negativt när blodströmmar snabbt flyttas mellan de hjärncentra som stimuleras när man till exempel använder flera olika skärmar  samtidigt. Som att kolla Facebook-statusar på mobilen samtidigt som man ser en film på TV.

Men det är inte så lätt att sluta titta på mobilen, som många vet. Varje pling innebär ett potentiellt dopaminrus, hjärnans belöningssystem går igång när du ser att någon gillat eller kommenterat ditt inlägg. Det är skönt att se att man är med i den digitala samvaron.

- Vi måste lära oss att inte reagera på grund av ångest och plocka upp telefonen av oro att missa att någon ringt, sms:at eller mejlat. Men det behövs beteendeträning. Vi dreglar över våra telefoner och vi måste öva på att leva utan dem, säger Larry Rosen.

2. Snooza inte  - skriv ner! Det vore en enkel sak att fokusera på en uppgift om inte hjärnan hela tiden sprang iväg och började fundera över varför kollegan inte ringer tillbaka, vad den där omorganisationen egentligen handlar om eller ifall parkeringstiden är på väg att gå ut.

När hjärnan samtidigt tänker på annat blir det nämligen mindre energi över för den uppgift du står inför. Du blir helt enkelt lite dummare än du skulle behöva vara. Men oro och tankar på annat försvinner inte alltid för att du säger åt dem. Däremot kan du tillfälligt ta ut tankarna ur huvudet och föra ner dem i skrift.

Enligt Daniel J. Levitin, forskare i neurovetenskap, förhindras ”repetitions-loopar” i hjärnan när man skriver ner tankar och uppgifter. När du har något du vet att du måste göra, inte får glömma, fungerar hjärnan som en alarmklocka som du kan snooza men som snart påminner dig igen. Och igen. 

Genom att skriva ner och schemalägga hanteringen av de problem eller uppgifter du inte kan släppa, signalerar du till dig själv att saken är, om än tillfälligt, hanterad och hjärnan kan slappna av. Som att ställa in väckarklockan på en ny tid så att du kan sova en timme till. Och du kan fokusera på det du ska.

3. Finn en plats för fokus. Stäng in dig i en madrasserad och ljudisolerad cell. Inte nödvändigtvis bokstavligen. Men tänk efter var och under vilka omständigheter du brukar kunna fokusera. Är det på ett bullrigt café på stan eller kan du stänga en dörr till ditt kontor?

Vi kan inte alltid själva bestämma hur våra arbetsplatser ska utformas, men det finns en del knep. Kanske kan öronskydd som sådana byggarbetare har hjälpa dig att skapa ett tyst rum mitt i det öppna kontorslandskapet? Ibland kan ett bra, riktat ljus hjälpa. Eller musik?

Goda vanor skapas genom insikter om förhållandet mellan aktivitet och resultat, och omständigheterna därikring. När väl vanan är etablerad kan olika nycklar aktivera beteendet, till exempel att fokusera så fort du sätter på dig de där öronskydden. Det menar Wendy Wood, professor i organisationspsykologi. 

Arbetsgivare som ser till att hjälpa sina medarbetare att fokusera och stänga ute distraktioner får bättre produktivitet och mindre sjukfrånvaro.

Läs mer: Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta 

En av tankarna med aktivitetsbaserade kontorslösningar är att skapa särskilda rum för olika typer av arbetsuppgifter. Det finns forskning som visar att fokus ökar om man kan göra en typ av uppgifter vid ett skrivbord och en annan typ vid ett annat; att den specifika omgivningen då fungerar som sådana nycklar som triggar rätt fokus. Emellertid finns också annan forskning som visar att de aktivitetsbaserade kontorslösningarna i praktiken sällan funkar som de är tänkta att göra. Kanske för att de är beslutade och utformade ovanifrån, lika för alla, medan behoven för att nå fokus är individuella.

Läs mer: Framtidens arbetsplats 

4. Stäng av manickerna. Om du inte vill bli distraherad – stäng då av alla distraherande push-notiser, mejlaviseringar och dylikt. Du måste inte reagera på ett mejl i samma sekund som det ramlar ner i din inkorg. Faktiskt inte. För varje gång din hjärna noterar en avisering av något slag tappar du fokus på det du gör. Du blir reaktiv, i stället för aktiv.

Ofta är den avisering du får, om till exempel ett nytt mejl, ändå ingenting du kan agera på direkt. Då hamnar uppgiften att svara på mejlet i stället i kön och repetitionsloopen eller väckarklockan i hjärnan drar igång för att påminna dig med korta intervaller. Då måste du ta dig tid att skriva ner uppgiften på den där listan, och så vidare. Stäng av, bara!

5. Sov. Din hjärna är en komplex apparat som gör mycket avancerade analyser dagarna i ända. Den behöver vila. Och för hjärnan innebär vila inte att ligga ner, utan att sova djupt. Så låt bli att natta dig själv genom att twittra eller plöja tv-serier från sängen. Det blå ljuset från en skärm stör dessutom din efterföljande sömn lika effektivt som om du just druckit en kopp kaffe.

Läs mer: Blått ljus effektivare än kaffe 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion