Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Färre ungdomar vill jobba svart

Färre ungdomar säger ja till svartjobb men fortfarande kan var femte tänka sig att arbeta svart. Riksskatteverkets (RSV) informationskampanj har gett effekt.
Publicerad
- Vi har visserligen påverkat ungdomars attityder men många tycker fortfarande att det är okej. Egentligen hade vi inte förväntat oss några effekter bara på ett år, det var en positiv överraskning, säger Sten Eriksson, informationsdirektör på RSV.
Förra året inledde RSV en flerårig informationskampanj för att förändra ungdomars syn på svartarbete. Kampanjen riktar sig till 500 000 personer mellan 16 och 20 år. Nya siffror visar att satsningen har gett resultat, 46 procent, mot tidigare 42, är negativa till svartjobb.
RSV informerar om vilka skatter man betalar, vad de används till och de konsekvenser ett svartjobb kan få, både för samhället och för den enskilde. Det finns ett samband mellan ungdomars kunskap och deras attityd, enligt Sten Eriksson. Men kommunikationen måste ske på de ungas villkor.
- De behöver få veta att basketplanen de spelar på är betald någonstans ifrån, säger han.
RSV vill förhindra att ungdomarna bär med sig en positiv inställning till skattefusk upp i vuxen ålder. Sten Eriksson är orolig för att man annars får en generation skattebetalare som inte vill göra rätt för sig i samma utsträckning som tidigare och då kommer skatteintaget att minska avsevärt.
Inom vissa områden är svartarbete vanligare, som i hotell-, restaurang-, frisör-, taxi- och byggbranschen.
- Det kan vara svårt för ungdomar att ta sig in lagligt på vissa arbetsmarknader eftersom fusket där är så utbrett.
Även vuxna kan tänka sig att skattefuska. Av 3 000 som fick frågan om varför folk fuskar med skatten uppger 60 procent att skatterna är för höga. Men nästan lika många, 59 procent, anser att personer i ledande ställning i samhället inte föregår med gott exempel.
- Det Gudrun Schyman har gjort legitimerar fusk. Kan hon så kan jag, tänker många, säger Sten Eriksson.

MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.