Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fackliga protester mot drogtester

ABB vill införa slumpvisa drogtester, men Sifklubben vägrar ge sitt godkännande. Facket anser att det finns bättre sätt att komma tillrätta med missbruk.
Publicerad
Diskussioner om de slumpvisa drogtesterna har förts mellan ledningen och facken i koncernens arbetsmiljöråd sedan tidigt i våras.
Drogtester av nyanställda har gjorts i många år. Men enligt ledningens förslag ska nu ett fristående provtagningsföretag årligen kunna kräva urinprov med kort varsel av en fjärdedel av personalen.
Med hjälp av ett rullande system ska cirka 70 procent av alla anställda riskeras att testas vart femte år.
I dag är CF och Ledarna för systemet, medan IF Metall säger nej och Sif i första hand vill se mer utbildning av chefer och bättre rutiner för att komma tillrätta med missbruk på arbetsplatsen.
- Om det inte skulle fungera kan vi ta upp diskussionen igen. Men för att vi ska gå med på allmänna drogtester måste också ABB presentera väldigt bra argument för det, säger Inge Johansson, huvudskyddsombud och företrädare för Sifklubben i arbetsmiljörådet.
- Då skulle vi också behöva ha allt in i minsta detalj noga reglerat på papper. Så att vi exempelvis säkert vet vad som händer med den som vägrar låta testa sig av integritetsskäl eller liknande. Och hur missbrukare som avslöjas tas om hand, så att de också får lika många chanser och lika kvalitativ rehabilitering oavsett inom vilken enhet de jobbar.
Inge Johansson påpekar att företaget kan införa drogtesterna även utan fackets godkännande.
- Men eftersom Sif och IF Metall representerar 70 procent av alla anställda vill man nog gärna ha med oss, säger han.
Vad som gäller juridiskt ifråga om arbetsgivarens rätt att kräva drogtester och anställdas möjlighet att säga nej av integritetsskäl är ännu oklart.
Sif har länge efterlyst en lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. 2002 la en statlig utredning om integritet i arbetslivet fram ett lagförslag som, efter hård kritik av remissinstanserna, inte resulterade i några konkreta åtgärder.
I våras tillsattes en ny utredning som ska lägga fram sitt lagförslag senast den 15 januari 2008.

ANITA TÄPP













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält