Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Facklig kollaps på gym
Den fackliga situationen i gymbranschen är en mindre katastrof. Det tillstår även facken. Och medlemmarna kommer i kläm.
Många gym saknar kollektivavtal. Det betyder att de anställda inte är garanterade löneökningar, tjänstepension eller andra villkor för att skapa trygghet.
Men även i de fall det finns ett avtal så är det tecknat mellan arbetsgivarorganisationen Almega och akademikerförbundet SRAT. Problemet är att eftersom de flesta gymanställda inte har en akademisk examen så får de inte vara med i SRAT – och saknar då helt inflytande över det avtal i vilket deras anställningsvillkor regleras.
– De är i kylan, i ett ingenmansland, säger Dennis Meijer, ombudsman på Unionens regionkontor i Stockholm.
Visserligen har många – i dag runt 800 anställda – i stället gått med i Unionen. På så vis kan de få hjälp i individuella frågor, om de exempelvis skulle bli uppsagda på grund av arbetsbrist eller om arbetsgivaren bryter mot en lag, som exempelvis semesterlagen. Men något inflytande över avtalet har de ändå inte.
Att det har blivit så beror på att när SRAT och Almega kom överens om att teckna gymavtalet 2008 så krävde – enligt SRAT – Almega att få in en formulering i avtalet som innebär att inget annat fackförbund kan teckna kollektivavtal för sina medlemmar.
Detta skedde enligt Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård bakom ryggen på Unionen, som då sedan länge hade förhandlat med Almega om ett gymavtal. Men man stod långt ifrån varandra därför att man hade olika syn på ob-ersättningen.
– Vi kunde inte gå med på att skriva bort den. Däremot var vi beredda att diskutera andra bransch-anpassningar. Men plötsligt hade Almega och SRAT skrivit ett avtal där vår möjlighet att teckna för våra medlemmar hade blockerats. Eftersom vi har åtminstone åtta gånger så många medlemmar som SRAT i gymbranschen, så blir den nuvarande lösningen helt fel, säger Leif Nicklagård.
– Om man ska skriva ett branschavtal ska man väl vara så pass påläst att man känner till konsekvenserna av det man skriver under.
Men varför gick SRAT med på att teckna ett avtal som innebär att en stor grupp gymanställda står utan fackligt inflytande?
Anders Berndt, förhandlingschef på SRAT, ger två förklaringar till det. SRAT visste inte att Almega redan förhandlade med Unionen. Dessutom visste man via de SRAT-medlemmar som jobbar på gym att där fanns många problem. Med kollektivavtal skulle det bli mer ordning och reda för alla anställda på gymmen.
– Vi hade inget syfte att blockera för andra förbund. Senare, under 2010 och 2011, kom vi överens med Unionen om ett gemensamt avtalsförslag som vi också lade fram till Almega. Men sedan vi och Unionen blev oense om vilka gymanställda våra respektive förbund skulle organisera tecknade vi själva kollektivavtalet med Almega, säger Anders Berndt.
– Vi tycker också att situationen är beklaglig och tar gärna upp nya diskussioner med Unionen för att försöka lösa det här.
Läs mer: 4 000 mindre i månaden för gyminstruktörer efter nyår
Patrik Eidfelt, förhandlingschef på Almega Tjänsteföretagen, menar att det är Unionens fel att så många gymanställda inte har något inflytande på det kollektivavtal som reglerar deras arbetsvillkor.
– Vi försökte länge få till ett avtal med Unionen, som tyvärr inte var villiga att diskutera ett branschanpassat avtal när det gäller ob-ersättningen. Därför kom vi inte vidare, säger Patrik Eidfelt.
– Sedan hade SRAT behov av att teckna ett avtal för sina medlemmar inom avtalsområdet och där nådde vi en lösning. I en situation där man inte har en part som är beredd att hitta branschvillkor så tecknar man ju avtal med den som är beredd att göra det.
En bransch som rusar
Under år 2014 beräknades 1,6 miljoner svenskar träna på gym och branschen omsatte drygt 5,1 miljarder kronor. På fyra år, mellan åren 2010 och 2014, ökade gymbranschens omsättning med 65,5 procent, enligt Upplysningscentralen.
Några av de största privatägda gymkedjorna i Sverige är SATS, Actic, Fitness24Seven, Nordic Wellness, Medley, STC (tidigare Sportlife), Itrim och Worldclass
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Din skärmhjärna har rättigheter
Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Finns regler för skärmjobb
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
”Man har inte tittat på konsekvenserna”
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
Tips: Se hjärnan som en ”muskel”
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
- Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
- Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
- Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
- Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
- Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.
