Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket välkomnar tydligare riktlinjer för sjukskrivningar

Socialstyrelsen och Försäkringskassan väntas i oktober presentera nya stramare riktlinjer för vilka symptom som ska föranleda sjukskrivning, och hur långa sjukskrivningarna ska vara. Både Sif och TCO gillar ambitionen att få bort de slentrianmässiga sjukskrivningarna, men varnar samtidigt för att individer kan komma i kläm.
Publicerad
Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick den förra regeringens uppdrag att dra upp riktlinjer för att minska de långa sjukskrivningarna. En komponent är att ge läkarkåren vägledning och råd om symptom, behandling och rimlig sjukskrivningstid kring de vanligaste sjukdomarna.
När det gäller till exempel utmattningssyndrom anser Socialstyrelsen att man i normalfallet inte behöver vara hemma från jobbet alls. Skulle den som söker läkare däremot uppge att han/hon lider av sömnstörningar rekommenderas tre veckors sjukskrivning. Samtidigt skriver utredarna att utlösande orsaker bör kartläggas och en gemensam åtgärdsplan tas fram. Den sjuke ska sedan gradvis återgå i arbete.
- Det låter drastiskt, men det är inte alltigenom fel att försöka få till en uppstramning. Inte helt oväntat är det tyvärr de drabbade man går på först. I stället borde man använda sig av den samlade kunskap som finns om rehabilitering, säger Börje Sjöholm, Sifs arbetsmiljöexpert.
Han menar att det är viktigt att de som blir sjuka får en bra diagnos från början.
- Jag är säker på att lite för många läkare sjukskriver i onödan. Det finns en allmän uppfattning att man får det. Systemet är byggt så att det är det lättaste. Man borde se över läkarnas arbetssituation så att de kan göra en seriös bedömning, säger Sjöholm.
Även om han tycker att det behövs tydligare riktlinjer anser han att generella schabloner ska användas med yttersta försiktighet.
- Man måste använda förnuftet. Vissa måste få vila upp sig innan de kan gå tillbaka till jobbet, men man får inte låta sjukskrivningarna dra iväg.
Börje Sjöholm får medhåll av TCO:s ordförande Sture Nordh.
- Alla bedömningar som görs av människors hälsa och arbetsförmåga måste vara individuella. Vi vet att många inte har möjlighet att gå tillbaka till sitt gamla jobb när de har drabbats av utmattningsdepression. Det finns en risk att det i stället blir en slentrianmässig bedömning att folk inte har rätt till sjukpeng. Det innebär att man står utan försörjning. Det är värre än det vi har i dag.
Även Sture Nordh välkomnar ambitionen att komma åt de slentrianmässiga sjukskrivningarna. Men han saknar en rehabiliteringsplan.
- Orsaken till att så många sjukskrivningar blir långa är bristen på rehabilitering. Det är ett otydligt ansvar. Det var eländigt innan men det är ännu eländigare nu, sedan man ändrade reglerna, säger Sture Nordh.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält