Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket välkomnar tydligare riktlinjer för sjukskrivningar

Socialstyrelsen och Försäkringskassan väntas i oktober presentera nya stramare riktlinjer för vilka symptom som ska föranleda sjukskrivning, och hur långa sjukskrivningarna ska vara. Både Sif och TCO gillar ambitionen att få bort de slentrianmässiga sjukskrivningarna, men varnar samtidigt för att individer kan komma i kläm.
Publicerad
Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick den förra regeringens uppdrag att dra upp riktlinjer för att minska de långa sjukskrivningarna. En komponent är att ge läkarkåren vägledning och råd om symptom, behandling och rimlig sjukskrivningstid kring de vanligaste sjukdomarna.
När det gäller till exempel utmattningssyndrom anser Socialstyrelsen att man i normalfallet inte behöver vara hemma från jobbet alls. Skulle den som söker läkare däremot uppge att han/hon lider av sömnstörningar rekommenderas tre veckors sjukskrivning. Samtidigt skriver utredarna att utlösande orsaker bör kartläggas och en gemensam åtgärdsplan tas fram. Den sjuke ska sedan gradvis återgå i arbete.
- Det låter drastiskt, men det är inte alltigenom fel att försöka få till en uppstramning. Inte helt oväntat är det tyvärr de drabbade man går på först. I stället borde man använda sig av den samlade kunskap som finns om rehabilitering, säger Börje Sjöholm, Sifs arbetsmiljöexpert.
Han menar att det är viktigt att de som blir sjuka får en bra diagnos från början.
- Jag är säker på att lite för många läkare sjukskriver i onödan. Det finns en allmän uppfattning att man får det. Systemet är byggt så att det är det lättaste. Man borde se över läkarnas arbetssituation så att de kan göra en seriös bedömning, säger Sjöholm.
Även om han tycker att det behövs tydligare riktlinjer anser han att generella schabloner ska användas med yttersta försiktighet.
- Man måste använda förnuftet. Vissa måste få vila upp sig innan de kan gå tillbaka till jobbet, men man får inte låta sjukskrivningarna dra iväg.
Börje Sjöholm får medhåll av TCO:s ordförande Sture Nordh.
- Alla bedömningar som görs av människors hälsa och arbetsförmåga måste vara individuella. Vi vet att många inte har möjlighet att gå tillbaka till sitt gamla jobb när de har drabbats av utmattningsdepression. Det finns en risk att det i stället blir en slentrianmässig bedömning att folk inte har rätt till sjukpeng. Det innebär att man står utan försörjning. Det är värre än det vi har i dag.
Även Sture Nordh välkomnar ambitionen att komma åt de slentrianmässiga sjukskrivningarna. Men han saknar en rehabiliteringsplan.
- Orsaken till att så många sjukskrivningar blir långa är bristen på rehabilitering. Det är ett otydligt ansvar. Det var eländigt innan men det är ännu eländigare nu, sedan man ändrade reglerna, säger Sture Nordh.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.