Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket välkomnar tydligare riktlinjer för sjukskrivningar

Socialstyrelsen och Försäkringskassan väntas i oktober presentera nya stramare riktlinjer för vilka symptom som ska föranleda sjukskrivning, och hur långa sjukskrivningarna ska vara. Både Sif och TCO gillar ambitionen att få bort de slentrianmässiga sjukskrivningarna, men varnar samtidigt för att individer kan komma i kläm.
Publicerad
Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick den förra regeringens uppdrag att dra upp riktlinjer för att minska de långa sjukskrivningarna. En komponent är att ge läkarkåren vägledning och råd om symptom, behandling och rimlig sjukskrivningstid kring de vanligaste sjukdomarna.
När det gäller till exempel utmattningssyndrom anser Socialstyrelsen att man i normalfallet inte behöver vara hemma från jobbet alls. Skulle den som söker läkare däremot uppge att han/hon lider av sömnstörningar rekommenderas tre veckors sjukskrivning. Samtidigt skriver utredarna att utlösande orsaker bör kartläggas och en gemensam åtgärdsplan tas fram. Den sjuke ska sedan gradvis återgå i arbete.
- Det låter drastiskt, men det är inte alltigenom fel att försöka få till en uppstramning. Inte helt oväntat är det tyvärr de drabbade man går på först. I stället borde man använda sig av den samlade kunskap som finns om rehabilitering, säger Börje Sjöholm, Sifs arbetsmiljöexpert.
Han menar att det är viktigt att de som blir sjuka får en bra diagnos från början.
- Jag är säker på att lite för många läkare sjukskriver i onödan. Det finns en allmän uppfattning att man får det. Systemet är byggt så att det är det lättaste. Man borde se över läkarnas arbetssituation så att de kan göra en seriös bedömning, säger Sjöholm.
Även om han tycker att det behövs tydligare riktlinjer anser han att generella schabloner ska användas med yttersta försiktighet.
- Man måste använda förnuftet. Vissa måste få vila upp sig innan de kan gå tillbaka till jobbet, men man får inte låta sjukskrivningarna dra iväg.
Börje Sjöholm får medhåll av TCO:s ordförande Sture Nordh.
- Alla bedömningar som görs av människors hälsa och arbetsförmåga måste vara individuella. Vi vet att många inte har möjlighet att gå tillbaka till sitt gamla jobb när de har drabbats av utmattningsdepression. Det finns en risk att det i stället blir en slentrianmässig bedömning att folk inte har rätt till sjukpeng. Det innebär att man står utan försörjning. Det är värre än det vi har i dag.
Även Sture Nordh välkomnar ambitionen att komma åt de slentrianmässiga sjukskrivningarna. Men han saknar en rehabiliteringsplan.
- Orsaken till att så många sjukskrivningar blir långa är bristen på rehabilitering. Det är ett otydligt ansvar. Det var eländigt innan men det är ännu eländigare nu, sedan man ändrade reglerna, säger Sture Nordh.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.