Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket på Ellos: Pressen har ökat

Även Ellos anställda känner ökad press av den växande e-handeln. Men framför allt är Arbetsmiljöverkets granskning av branschen viktig med tanke på situationen i andra yngre företag. Det anser Hans Lindau, ordförande för Unionenklubben på Ellos.
Anita Täpp Publicerad
Vagn med paket från e-handel.
Till skillnad från postordertiden med två stora arbetstoppar per har Ellos och övriga e-handeln ett konstant högt flöde samtidigt som kunderna förväntar sig att få varorna allt snabbare, enligt Unionen klubbordförande på Ellos. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Förra året inledde Arbetsmiljöverket en inspektion av hur arbetsgivarna lever upp till lagens krav på att förebygga risker genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Efter att ha funnit stora brister på många av de 750 arbetsplatserna som granskats fortsätter man nu undersöka hur det är med arbetsmiljöarbetet på ytterligare 750 arbetsplatser. Denna gång bland annat e-handlarnas egna lager.

Arbetsmiljöinspektörerna befarar att stora brister kommer att upptäckas även den här gången. En bedömning som Hans Lindau, ordförande för Unionenklubben på Ellos, tror inspektörerna har grund för.

Visserligen tycker han att arbetsmiljöarbetet i stort fungerar bra på hans egen arbetsplats Ellos.  Men så är det, enligt hans kontakter, inte alltid på yngre e-handelsföretag.

Hans Lindau.
Hans Lindau

– Vi har ju en lång historia som postorderföretag sedan 1947 och har länge haft ett aktivt arbetsmiljöarbete. Medan de yngre e-handelsföretagen inte alls har samma upparbetade processer när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därför är det jätteviktigt att Arbetsmiljöverket gör den här granskningen, säger Hans Lindau.

Dock sticker han inte under stol med att det, på grund av den snabba tillväxten, också finns arbetsmiljöproblem på Ellos.

– Det är klart att vi har utmaningar. Som att man inte har sett till att medarbetarna fått tillräckligt med utbildning eller att man har tagit höjd för att de kan känna sig osäkra i de nya processerna när vi gör systembyten utifrån ett affärsperspektiv. Men sådant kan vi ändå förbättra genom det systematiska arbetsmiljöarbetet där vi också har en bra dialog med arbetsgivaren som lyssnar på vår argumentation och vill bedriva arbetsmiljöarbete.

Så er arbetsgivare är bra på det?
– Arbetsgivaren kan givetvis samverka mer när det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet och även med kompetensutvecklingsfrågorna. Så att de inte blir aktuella först när man behöver förändra något i verksamheten och kompetensväxla. Det kan man förbättra. Men det ligger också på oss som fackliga att hela tiden ligga på arbetsgivaren, säger Hans Lindau.

De yrkesgrupper bland Unionens medlemmar som närmast berörs av arbetet i Ellos eget lager är produktionsledare, koordinatörer och lagerchefer.

Vilka signaler får du från medlemmarna? Hur mår de i dagens arbetssituation?
– Till skillnad från postordertiden då vi hade två stora arbetstoppar per år så har vi nu ett konstant högt logistikflöde samtidigt som kunderna förväntar sig att få varorna allt snabbare. Och även om vi har en lång vana av och är väldigt bra på logistik så har pressen definitivt ökat. Men enligt den statistik jag får så har sjuktalen ändå inte ökat, säger Hans Lindau.

Foto: Camilla Svensk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.