Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU vill trygga arbetsmiljön

Förebygg arbetssjukdomar, förenkla för småföretagare och ta hänsyn till att arbetskraften blir äldre. Det är tre utmaningar på arbetsmiljöområdet som EU kommer att jobba med de kommande åren. Bra, tycker Unionen, som dock vill ta det ett par steg längre.
Lina Björk Publicerad
TT
TT

För att se till att alla anställda inom Europa har det bra på jobbet har EU-kommissionen tagit fram ett gäng åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Förslagen har gått ut på remiss och Unionen har lämnat ett yttrande, där man välkomnar de flesta av punkterna.

Bland annat vill kommissionen se att man ger mer praktiskt stöd till småföretag så att de lär sig att följa regler och lagar om arbetsmiljö, det kan gälla tekniskt stöd och praktiska verktyg, till exempel riskbedömningsprogram.

Unionen håller med om att företagen kan bli bättre på att följa regler om arbetsmiljö men vill hellre lyfta fram Företagshälsovården som en resurs för stöd.

En stor utmaning inom EU har också varit att förbättra ländernas tillsynsarbete. Unionen anser också att inspektioner har ett gott syfte, men att översyn inte är tillräckligt för att medlemsländerna ska sköta arbetsmiljön på jobbet.

I Sverige går det för närvarande 0,54 arbetsmiljöinspektörer per 9 000 anställda. Och sanktioner från inspektörerna är helt beroende av att omkringliggande institutioner funkar, och de skiljer sig stort mellan medlemsländerna. Det blir därför väldigt svårt att dra slutsatser om inspektionerna har effekt, menar förbundet.

Kommissionen anser också att arbetsmiljölagstiftningen bör förenklas för att ta bort onödig administration bland företagen. Här får man dock mothugg från förbundet. Unionen anser att man snarare ska säkerställa att reglerna följs istället för att förenkla dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält