Det enligt en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av Lunchfrämjandet.
87 procent av de 500 yrkesverksamma svenskar mellan 20 och 60 år som intervjuats anser att lunchen är viktig eller mycket viktig.
Den genomsnittliga lunchtiden är 36 minuter men kvinnor tar kortare lunch än män, sex av tio i högst 30 minuter.
Längst lunch, i genomsnitt drygt 40 minuter, tar de som åker hem för att äta.
Var tredje tillfrågad äter i stället hemlagad mat i lunchrummet tre till fem dagar i veckan.
Men även här finns könsskillnader. Medan nära hälften av kvinnorna äter mat som tillagats i hemmet gör endast en dryg femtedel av männen det.
Flest restaurangbesökare finns inte oväntat bland de högutbildade och välavlönade männen i städerna.
Lunch på enklare caféer, från korvkiosker och i form av snabbmat äts oftare av egna företagare och av dem som högst har en gymnasieutbilding.
Bland dem som äter lunch i hemmet är egna företagare och anställda mellan 51 och 60 överrepresenterade.
Studien visar också att 44 procent kompenserar en onyttig lunch genom att äta en nyttigare middag, medan endast 10 procent kompenserar en hälsosam lunch genom att äta en onyttig middag.
- Man brukar säga att de som äter en hälsosam lunch kompenserar det genom att äta en onyttig middag, att det blir en nolleffekt. Men vår undersökning visar att det inte är så, säger Jan Borg, projektledare på Lunchfrämjandet.
Åtta av tio uppger att de regelmässigt skulle välja att äta nyckelhålsmärkt mat till lunch om den var 25 procent billigare.
Enligt de tidigare undersökningar Lunchfrämjandet gjort framgår att kvinnor är mer hälsomedvetna än män och att de sistnämnda också är svårare att påverka.
- Kontentan av undersökningen är att lunchen är dagens viktigaste måltid och om vi får arbetstagarna att äta bättre på lunchen så påverkas dagens näringsintag till det bättre, säger Jan Borg.
På 80-talet var arbetsgivares subvention av luncher skattefria.
Arbetsgivaren kunde exempelvis köpa lunchkuponger för 1000 kronor och låta den anställde köpa dem för halva summan utan att någon behövde betala skatt för det.
Sedan systemet avskaffades -91 är subventionerade luncher en förmån som både arbetsgivare och anställda ska betala skatt för.
När skattesubventionen togs bort minskade Rikskupongers försäljning med två tredjedelar.
- Om arbetsgivarna fick stödja sina anställdas goda matvanor på samma sätt som motion och massage, skulle det påverka folks matvanor rejält, säger Jan Borg.
ANITA TÄPP
Fotnot:
Bakom Lunchfrämjandet står bland annat Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, Hotell- och restaurangfacket, Rikskuponger och Svensk Köttinformation.
87 procent av de 500 yrkesverksamma svenskar mellan 20 och 60 år som intervjuats anser att lunchen är viktig eller mycket viktig.
Den genomsnittliga lunchtiden är 36 minuter men kvinnor tar kortare lunch än män, sex av tio i högst 30 minuter.
Längst lunch, i genomsnitt drygt 40 minuter, tar de som åker hem för att äta.
Var tredje tillfrågad äter i stället hemlagad mat i lunchrummet tre till fem dagar i veckan.
Men även här finns könsskillnader. Medan nära hälften av kvinnorna äter mat som tillagats i hemmet gör endast en dryg femtedel av männen det.
Flest restaurangbesökare finns inte oväntat bland de högutbildade och välavlönade männen i städerna.
Lunch på enklare caféer, från korvkiosker och i form av snabbmat äts oftare av egna företagare och av dem som högst har en gymnasieutbilding.
Bland dem som äter lunch i hemmet är egna företagare och anställda mellan 51 och 60 överrepresenterade.
Studien visar också att 44 procent kompenserar en onyttig lunch genom att äta en nyttigare middag, medan endast 10 procent kompenserar en hälsosam lunch genom att äta en onyttig middag.
- Man brukar säga att de som äter en hälsosam lunch kompenserar det genom att äta en onyttig middag, att det blir en nolleffekt. Men vår undersökning visar att det inte är så, säger Jan Borg, projektledare på Lunchfrämjandet.
Åtta av tio uppger att de regelmässigt skulle välja att äta nyckelhålsmärkt mat till lunch om den var 25 procent billigare.
Enligt de tidigare undersökningar Lunchfrämjandet gjort framgår att kvinnor är mer hälsomedvetna än män och att de sistnämnda också är svårare att påverka.
- Kontentan av undersökningen är att lunchen är dagens viktigaste måltid och om vi får arbetstagarna att äta bättre på lunchen så påverkas dagens näringsintag till det bättre, säger Jan Borg.
På 80-talet var arbetsgivares subvention av luncher skattefria.
Arbetsgivaren kunde exempelvis köpa lunchkuponger för 1000 kronor och låta den anställde köpa dem för halva summan utan att någon behövde betala skatt för det.
Sedan systemet avskaffades -91 är subventionerade luncher en förmån som både arbetsgivare och anställda ska betala skatt för.
När skattesubventionen togs bort minskade Rikskupongers försäljning med två tredjedelar.
- Om arbetsgivarna fick stödja sina anställdas goda matvanor på samma sätt som motion och massage, skulle det påverka folks matvanor rejält, säger Jan Borg.
ANITA TÄPP
Fotnot:
Bakom Lunchfrämjandet står bland annat Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, Hotell- och restaurangfacket, Rikskuponger och Svensk Köttinformation.
