Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Elrum i Skellefteå läggs ner

Alltför få elöverkänsliga har sökt sig till Elrum. I år bara hälften av minimiantalet femton.
Publicerad
Avsikten med stället var att läkare skulle remittera och Försäkringskassan betala för elöverkänsligas rehabilitering i en för dem bra miljö. Sif bidrog med en halv miljon kronor för att Elrum skulle komma till stånd 1999.
I de fall där arbetsgivare har funnits har dessa ibland betalat hälften av kostnaden: 43 000 kronor för två veckor exklusive resan. Under de här tre åren har stället haft cirka 120 gäster varav 90 procent kvinnor.
Huvudman är Arbetslivstjänster, en konsultgrupp inom Ams. Verksamheten har kravet på sig att gå ihop ekonomiskt, därav nerläggningen. Men huset står kvar, så det är fritt fram för andra intressenter att ta över.
På Elrum finns lägenheter som har olika grad av elexponering, arbetsrum med allehanda IT-utrustning samt olika grad av elsanering. Detta för att man ska kunna mäta hur mycket el olika överkänsliga tål och på vilket sätt de bör sanera sin hemmiljö. Mätningarna har byggt på Skerias erfarenheter, en forskningsenhet som drivs av Tekniska högskolan i Luleå och universitetet i Umeå.
Har marknadsföringen varit tillräcklig, föreståndare Martin Larsson?
- Man kan aldrig marknadsföra sig tillräckligt. Men vi har fått en hel del uppmärksamhet i tidningar och etermedia, särskilt här uppe förstås.
Är elöverkänslighet ett minskande problem i samhället?
- Knappast. Det lär finnas mellan 200 000 och 400 000 berörda. Min gissning är att många av dem numera döljs av diagnosen utbrändhet. Så jag kan bara beklaga att möjligheten försvinner att komma hit, få träffa andra i samma situation och bli föremål för utredning.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.